Vad får man för skatten?

Återigen har en rad bomber exploderat i Malmö. En av dem sprängde sönder en restaurang i Malmö centrum. För att samhället ska kunna hantera den rad av svåra problem som Sverige står inför är människors säkerhet en av de viktigaste faktorerna att åtgärda.

I en personlig text i Svenska Dagbladet den 17 maj beskrev företagsledaren och entreprenören Henrik Jönsson situationen i Malmö som mer eller mindre ohållbar. Han beskriver hur företagare flyttar sin verksamhet från Malmö och hur den negativa spiralen leder till att både rekryteringsunderlag och kapitalgenomströmning minskar.

Men det Jönsson pekar på och som framför allt bör anses vara oroande är hur han menar att det påverkar människors vilja till att betala skatt om de upplever att vad de kan förvänta sig i gengäld uteblir. I botten på ett samhälle där medborgaren avkrävs förhållandevis höga skatter ligger ett outtalat avtal mellan medborgaren och staten. Medborgaren betalar skatt. I utbyte mot det ska staten tillhandahålla vissa tjänster som bland annat ska garantera medborgarnas säkerhet. Betydelsen av att svensk polis kan synas, agera och tydliggöra vem som bestämmer i hela landet kan inte överskattas.

Om ytan Sverige ses som arenan för en pågående maktkamp mellan myndigheter och andra intressen som strider mot samhällets normerande värderingar, måste staten genom polisen dels tydliggöra vem det är som regerar på ytan. Dels klargöra att försök till att utmana det får ödesdigra konsekvenser för förövarna.

Det stämmer att polisen inte kan ändra människors värderingar eller gå in i människors hem för att kontrollera hur de lever sina liv och ännu mindre styra upp alla uppfattningar och beteenden som inte överensstämmer med svenska normer. Men regeringen signalerar genom polisens närvaro vem som kontrollerar ytan och vilka värderingar det är som gäller i hela Sverige.

Här skulle säkert någon invända att hårdare tag inte är hela lösningen. Och så är det naturligtvis. Det krävs även en rad sociala insatser för att problem som är kopplade till kriminalitet ska kunna lösas.

Men den som ifrågasätter en tydligare och mer omfattande polisiär närvaro i Sverige utgår ifrån att alla människor egentligen innerst inne vill leva ett vanligt liv med ett jobb och en lugn vardag. Så är det inte. För en del är den kriminella karriären attraktiv. Den ger inkomst och status i den kriminella miljön. Människor som dras till det kommer naturligtvis alltid att finnas. Men från statens sida måste det finnas en skarp signal med tillräckligt avskräckande konsekvenser för att åtminstone någon kan dra sig för att fatta fel beslut. Men framför allt är det viktigt att tydliggöra på vems sida rättsväsendet och polisen står. Att kriminella personer kanske beklagar sig eller tycker att polisen går för hårt fram är inte det största problemet. Det är nämligen medborgarna som ska skyddas inte brottslingarna.

Eli Göndör

Eli Göndör är fil dr i religionshistoria och skrev tidigare gästkrönikor på Dagens ledarsida.