Krönikor

Viljan att göra skillnad har ingen åldersgräns

Birger Thureson: Äldre vill veta, och använda sin kunskap för att påverka

Birger Thureson, Livsstilskrönika
Birger Thureson, Livsstilskrönika.
Publicerad Senast uppdaterad
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.

Höstluften är krispig och klar. Att djupandas är som att ta en invärtes dusch. Uppfriskande.

Det är ännu morgon när jag kliver in på Mullsjö folkhögskola, en miljö skräddarsydd för att möta unga människors kunskapstörst. Men jag är där för att träffa ett gäng pensionärer.

Sedan några år tillbaka möts de varje tisdag förmiddag. Kursen – som inte ger några betyg och varar så länge man vill – heter “Värden i världen”. Initiativtagare och ledare är Pär Gunnarsson, själv pensionär med livslång erfarenhet av folkbildningsarbete.

Deltagarna delar intresset för internationella förhållandet och frågor som har med kulturmöten, etik, politik och religion att göra. Plus en hel del annat, gissar jag som tillfällig gäst. “Värden i världen” är en rubrik som greppar vitt och syftar djupt.

Jag är där för att berätta om DR Kongo, om dåtida slavhandel och kolonialt förtryck och nutida sexuellt våld som vapen i kampen om landets rikedomar. Samma giriga strid – förr om elfenben och gummi, nu om hett eftertraktade mineraler. Men jag beskriver inte bara eländet utan också hoppet som sprids genom verksamheten vid Panzisjukhuset i Bukavu, lett av fredspristagaren Denis Mukwege. Ett arbete med rötterna i svensk mission.

Denna vackra höstdag är 18 personer samlade i ett av skolans klassrum. Glädjen över att få mötas efter pandemi-pausen är påtaglig. Innan jag vevar igång min egen pratkvarn och beskriver den afrikanska verkligheten med hjälp av ett bildspel surrar samtalen, diskreta och upprymda på samma gång.

Efter ett par timmar med den obligatoriska kafferasten i halvtid är det över. Frågor har väckts, inlägg har gjorts. Utanför fönstret brinner höstfärgerna.

Jag vandrar ut i den vackra värld som så lätt förfulas och förstörs när ondskan inte trängs tillbaka av goda människors motståndsvilja. Och jag är denna höstdag fylld av glädje över engagemanget jag nyss mött. Viljan att lära sig, viljan att förstå. Och viljan att göra skillnad.

Allt detta som vi oftast förknippar med ungdom. Vilken dum begränsning! Även äldre vill veta, och använda sin kunskap för att påverka.

Och livets höst kan bli färgsprakande som en solig oktoberdag. Detta om vi äldre höjer blicken över den privata horisonten och ser att också vi är en del av världen, och att vi kan tillföra värden som gör den lite skönare, lite godare, lite bättre.