Anders Piltz: En kall vind drar genom Europa

"Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer." Alf Henrikssons ord, ofta citerade i dödsannonser, tycks märkvärdigt aktuella efter Europavalet. En kallare vind drar genom den näst minsta världsdelen, dit också vi hör (även om de tanklösa brukar säga: "nere i Europa"). Frestelsen till förenkling och demonisering av det annorlunda och de annorlunda, dessa som stör vår sinnesro, gör sig påmint. Har ingen tänkt på EU:s valspråk: förenad olikhet? Är inte EU vår bästa bastion mot skurkgäng som dreglar efter makt, så som skedde för inte så länge sedan i Europas hjärta? Och mot nationalism på frihjul, som störtade världen i helvetet för hundra år sedan?

Världens skönhet är dock en harmoni av olikheter. Evolutionen har inneburit en explosion: från något osammansatt till ett kalejdoskop, ett allt mer sprakande fyrverkeri av former och nyanser, mot allt större rikedom. Ljuset skapades och skildes från mörkret, dag från natt, kväll från morgon, och himlen gnistrar av lysande punkter och världen blev ett myller och vimmel av liv i alla tänkbara och otänkbara former. Att inte vilja öppna sig för denna fantasifulla palett av färger och former är en synd mot den helige Ande (kan förlåtas i händelse av omvändelse).

Skapelseakten är inte gränslöshet. Skapelsen innebär tillkomsten och upprätthållandet av olikheter, skillnader, men skillnader i fruktbar kontrast och samverkan. Evolutionen är inte bara de starkares överlevnad, utan också de klokastes och de mest samarbetsvilligas. De klokastes: inte deras som skriker högst.

I evangeliet har evolutionen hunnit upp sig själv och det är inte längre de som gormar mest som vinner, utan de saktmodiga, de fridsstiftande, de eftertänksamma, de som gläder sig över sanningen och hatar lögnen och förställningen. De som vänder ansiktet mot solen och mot sin nästa och säger: Av mig har du inget att frukta.

Vad är Europa? Det är grundat på evangeliets universalitet: ni är alla syskon, och en är er Fader. Stick tillbaka ditt svärd. Gå den extra milen. Ge så skall du få. Sök så skall du finna.

Och i sina bästa stunder är Europa grundat på dialogen, det gemensamma sanningssökandet mellan vänner som är nyfikna på varandra och världen och inte beter sig som gorillor i rånarluva som jagar livet ur fridfulla fotgängare.

Som i lugn och ro vill pröva argumenten för och emot och gärna tänker: Varför inte tvärtom? Arvet från de fromma skrifttolkarna, som förstår att 99 procent står mellan raderna, från medeltidens lärda som prövade alla argument (också de besvärande), från upplysningen som upphöjde toleransen till dygd.

En av de svåraste dygderna, att lugnt kunna säga: min granne har fel, och jag ger honom rätten att ha fel.

För som Lewi Pethrus brukade säga: den som har rätt, får rätt.