Anna Stadling: “Jag möter Gud i kärleken”

Med hjälp av 20 frågor lär Dagen känna troende kulturpersonligheter på ett nytt sätt. I serien På djupet med … möter vi i dag Anna Stadling.

1. Vad går du runt och tänker på just nu?

– Låtar, låtlistor, texter, nytt album, konserter, sommarlov, luncher och middagar, klimatet, all galenskap som händer runt om, men också det vackra. Allt mellan himmel och jord!

2. Vilken biblisk person identifierar du dig mest med och varför?

– Tomas Tvivlaren skulle jag nog säga. Det är en stor fråga. Jag har alltid nära till existentiella tankar. Tro och tvivel är följeslagare som jag ser det.

3. Vilken är din största skräck?

– Att människan helt tappar sin intelligens, så att man slutar analysera rätt och fel och slutar tänka på hur man själv agerar mot andra och mot vår omvärld. Ibland känns det som om vi redan är där till viss del och det bekymrar mig ofta.

– Men samtidigt är jag en obotlig optimist. Jag vägrar ge mig och tappa hoppet, för jag ser också väldigt mycket godhet och engagemang. Hoppet är ju det sista som överger människan. Så sant.

4. När brukar du en lögn?

– Försöker låta bli …

5. Vilken egenskap hos dig själv har du svårast för?

– Att jag är lite rörig. Jag försöker ibland försvara det med att jag har något slags ordning i kaoset.

6. Vilken egenskap har du svårast för hos andra?

– Självcentreringen. Den där man på alla vis tar för sig utan att tänka på konsekvenserna det medför.

7. Vilken nu levande person beundrar du mest?

– Det finns så många hjältar i både små och stora sammanhang, både på nära och lite längre avstånd. Men en man jag verkligen tycker är fantastisk är Doktor Denis Mukwege.

– Jag vill också skicka ett tack till alla pedagoger runt om i Sverige, särskilt dem vi lever nära, på Lunaskolan i Stockholm. Att som pedagog viga sitt arbete åt att lyfta barn med särskilda behov, ge dem den utbildning de har rätt till och få dem att växa är en bedrift värd allt.

8. Vilken är din käraste ägodel?

– Jag är faktiskt inte så fäst vid saker, men jag älskar bilder och fotografier. Det påminner om tid som gått, människor som inte finns kvar eller så visar de stämningar och livssituationer som passerat. Att se bilder blir en påminnelse och väcker något som kanske ligger där inuti och slumrar.

– Jag älskar också min sons kreativitet och skapelser. Vi har nästan som en installation av keramik i köksfönstret till exempel. Det känns fint att han får ta sin plats.

9. I vilket land skulle du vilja bo?

– Jag vill bo här i Sverige. Jag hoppas att vi i vårt land kan bevara demokrati, öppenhet och omtänksamhet. Jag ser en förändring och det gör mig ibland rädd. Det är det viktigaste, att vi värnar om allas lika värde och allas rätt att få leva i frihet. Tänker också så mycket på våra barn och skulle önska att vi kunde satsa mer på att ge dem en framtid, utbildning och hopp. Som det är nu mår många dåligt och det gör så ont.

10. Vad ångrar du mest?

– Det finns en hel del som jag ångrar, men allt har ju fört mig hit, till det jag har och är i dag. Så det blir ju en fråga man får ställa sig – ska jag fastna i att ångra eller leva vidare och sikta framåt? Jag försöker leva i det senare.

11. Vilken talang skulle du helst vilja besitta?

– Jag skulle vilja kunna mer om växter och blommor och kunna skapa vackra blomsterdekorationer. Det måste vara fantastiskt att jobba med blommor!

12. Vad skulle du säga till ditt 14-åriga jag om du fick chansen?

– Jag tror jag skulle försöka hjälpa den allvarsamma och ansvarstagande tjejen till att inte ta allt så allvarligt. Att inte bära hela världen på sina axlar. Låta vuxna ta sitt ansvar och lyfta det från henne. Och så skulle jag säga: ”Fortsätt följa din längtan och dina drömmar. Kör så det ryker! Och ha kul!”

13. När möter du Gud?

– I kärleken.

14. Vad vill du viska i statsministerns öra?

– ”Barnen! Var kommer barnen in? Se till att ge dem allt vi har – nu!”

15. Svenska språkets vackraste ord?

– Underlig och ljuvlig.

16. Vilka är de drömmar du ännu inte förverkligat?

– Jag har fått vara med om så mycket fint privat, men också så otroligt mycket roligt i karriären. Fantastiska samarbeten och möten i musiken och visst drömmer jag framåt och vill mer. Mycket mer! För jag älskar det jag gör. Men sedan går det inte att komma ifrån att det också har hänt mycket annat i livet.

– Jag tror att när man drabbats av svårigheter som sjukdomar och annat så kan det räcka med rätt lite för att man ska känna sig tacksam. Jag tror också att drömmar förändras med tid och erfarenheter. Man lär sig att livet blir som det blir och det behöver verkligen inte vara en dålig grej. Så jag drömmer vidare – på mitt sätt.

17. Om du fick flyttas bakåt i tiden för en dag – vilken tid skulle du vilja besöka och varför?

– Jag skulle vilja sitta ner med pappa igen. Det tänkte jag på alldeles nyligen. Nu är det snart fem år sedan han dog och jag saknar honom varje dag. Jag saknar verkligen våra fina prat, hans skratt och hans energi. Det skulle vara som en dröm att få se in i hans ögon igen.

18. Vad vill du ska spelas på din begravning?

– Det finns en enkel visa till text av Barbro Lindgren som heter Längst inne i mitt huvud. På fyra korta verser fångar hon ett liv. Bilden av det som är och alltid varit, om hur skönt och evigt livet känns, om hur ofattbart och svårt allting är, om tankar som man inte orkar tänka och till slut ”längst inne i mitt huvud är jag alltid ung och kan se dina ögon blänka”. Jag vet inte varför, men jag tycker så mycket om den.

19. Vilken är din favoritsysselsättning?

– Det jag gör i mitt yrke: att sjunga!

20. När och var, var du som lyckligast?

– Lycka är verkligen en tvådelad känsla. Den liksom både finns där och i samma stund finns det ett slags vemod för man vet att den är ändlig. Jag kan absolut känna lycka men det är inte det viktigaste. Det finns något i att känna sig nöjd också. Efter allt jag varit med om så kan en dag utan några stora fajter vara den lyckligaste av dagar. Det räcker långt.

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.