Kultur
Ferdinands konst är bitar av förstörda kloster
Tidigare ikonmålaren Ferdinand Evaldsson började med fri konst för att inte behöva tjäna pengar på heliga bilder
Det är inte alla 16-åringar som börjar måla ikoner. Men det gjorde Ferdinand Evaldsson.
– Min pappa skrev upp mig på kursen och jag blev kvar i fem år, säger Ferdinand Evaldsson som just nu ställer ut sin konst i Östermalmshallen i Stockholm.
Ikonmåleriet har verkligen förändrat Ferdinand Evaldssons liv. Inte bara har han fått fördjupad kunskap och känsla för det religiösa konsthantverket. Han valde dessutom, efter flera år som lärling åt biskop Johannes, att själv inlemmas i den grekisk-ortodoxa kyrkans gemenskap.
– Jag tror det är svårt att komma in djupt i ikonmåleriet om man inte tar det på hundraprocentigt allvar, säger han.
– Det handlar i grunden om teologi, att faktiskt vittna om den levande guden. Och ju djupare man går in i något, desto mer påverkar det en själv. Det tror jag är oundvikligt, säger Ferdinand Evaldsson som avslutade sin utbildning i ikonmåleri med ett fördjupningsår i Egypten, vid koptiska institutet.
När Ferdinand målar ikoner, eller heliga ikoner som man säger i ortodoxa traditioner eftersom ordet ikon betyder bild, så är det ett sätt att kommunicera med Gud och med sig själv. Nu målar han dock inte ikoner så ofta längre utan ägnar sig åt fri konst. Det skulle kännas konstigt att bygga en karriär och tjäna pengar på att måla ikoner, menar Ferdinand. Några av hans aktuella verk visas just nu upp på Melanders fisk i Östermalmshallen, i samarbete med Stockholm konst. Den aktuella utställningen bygger på mönster och ornamentik från ortodoxa kyrkor och kloster som förstördes under kommunisttiden i Sovjetunionen och i Mellanöstern.
Var hämtar du inspiration ifrån?
– Våra kollektiva och personliga minnen och hur vi gör när vi konstruerar dem. Man kan ha en tydlig bild av hur saker har varit, men i slutändan har man bara fragment av en händelse. Jag är intresserad av de mellanrummen och vad vi fyller ut dem med. Man bygger sin egen historia genom att välja ut vissa bitar, det blir en konstruktion, på gott och ont.
Det hör också ihop med att han använder gamla mönster, som annars riskerar att glömmas för eftervärlden, och för fram dem i ett nytt ljus genom sina träreliefer. Utställningen med ortodox ornamentik pågår under två månader.
Men åter till ikonerna som blev en stor och viktig del av Ferdinands liv, och som fortfarande är det. Hur gick det egentligen till när han, blott 16 år gammal, började måla heliga bilder?
– Min pappa skrev upp mig på en kurs och jag var inte jättesåld på idén direkt. Jag hade precis börjat gymnasiet. Men jag testade, upptäckte att jag var rätt bra på det och ville fortsätta. Det blev en jättestor del av mitt liv, särskilt eftersom jag som 20-åring blev grekisk-ortodox.
Vad drömmer du om härnäst som konstnär?
– Att få åka till Grekland och en plats som heter Sikyona som ligger strax väster om Korinth på Peloponnesos, säger Ferdinand Evaldsson, medveten om att pandemin behöver vara över innan resan kan göras.
Han berättar engagerat om den speciella målarskola som låg där under antiken, på 300-talet före Kristus. Det var bland annat där som konstteori användes första gången. Flera av verken som skapades där har kopierats genom århundradena och gett upphov till en mängd kända konstverk, som Botticellis “Venus födelse” till exempel, berättar Ferdinand Evaldsson.
– Även om platsen haft en väldigt stark påverkan är den i dag ganska bortglömd. Där vill jag fortsätta gräva, i de tomma luckorna i det kollektiva minnet – luckor som spelat en mycket stor roll.
Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.
