Forskare: Yoga skiljer sig markant från kristen tro

”Det finns en ordtrötthet i vår tid, som gör att många människor upplever tystnaden som den bästa förkunnaren. Även tystnaden eller frånvaron av ord kan predika.”

Citatet myntades av Claes-Bertil Ytterberg, biskop emeritus i Västerås stift, och finns att läsa på en svenskkyrklig församlings hemsida. Det är en av många församlingar som erbjuder kristen djupmeditation och även yoga. Att det finns ett stort intresse för tystnad, stillhet och avslappning i vår västerländska kultur råder det inget tvivel om. Stockholmstidningen Mitti konstaterade nyligen i ett reportage att ”yoga dyker upp i allt fler kyrkor i innerstan”.

En kyrkoherde från en av dessa innerstadskyrkor som intervjuades menade att yogan är till för ”människor som vill fokusera och komma i kontakt med sig själva”.

– Varje människa består av kropp, själ och ande så det är inte i strid med något kristet förhållningssätt, säger kyrkoherden till Mitti.

Ändå är det tydligt att yogans kliv in i kyrkorummet väcker känslor. Det visar inte minst den debatt som följt av Dagens publiceringar i ämnet. Medan en del ropar ”hurra” och välkomnar lägre trösklar och fler mötesplatser, finns det andra som ställer sig frågande till varför kyrkan plockar övningar från andra religiösa traditioner.

Läs merStockholms biskop: Shivasång under yoga i kyrkan är inte okej

Clemens Cavallin är lektor i religionshistoria och har forskat på indisk religion. Han är själv kristen och medlem i katolska kyrkan. Han konstaterar att yogan är så bred, att det är svårt att slå fast exakt vad yoga innebär för varje enskilt sammanhang, men han anar vad det är som lockar.

– Många söker sig till yogan utifrån­ dess gymnastiska utformning. Den är inspirerad av svensk gymnastik, bodybuilding och olika esoteriska rörelser, säger han till Dagen.

– Mest grundläggande handlar det om modernitetens syn på individen och dess självutvecklande. Vi väljer att behålla namnet ”yoga” för att det ger en andlig aura till det moderna individuella självförverkligandet.

Clemens Cavallin.

Se ävenHär sjungs hinduiska mantran i Markuskyrkan

Yoga erbjuds i dag i ett flertal kyrkor. Vad tror du som yogaforskare att det beror på?

– Många kristna samfund har blivit påverkade av den moderna föreställningen att individen ska förverkliga sitt sanna jag. Det skiljer sig ofta markant från klassisk kristendom, där det handlar om en helighetssträvan, att vi ska formas genom en moralkod. Det betonas inte så mycket i den populära gymyogan. I både klassisk och modern yoga handlar det i stället om att i sig själv hitta en potential att utveckla.

Clemens Cavallin beskriver att yogan ofta går ut på att människan innerst inne är god och att hon med egen kraft kan bättra sig. Något som går i klinch med klassisk kristen tro, där det handlar om att människan bär på synd som behöver sonas, i det här fallet genom Jesu död, för att hon ska få nåd hos Gud och bli helig.

– I en postmodern andlighet konstruerar du på ett sätt din egen religion genom att du själv väljer hur och vad du mediterar över, säger Clemens Cavallin.

Just när det gäller det sista kan alltså yogautövaren välja att fokusera på Gud i stället för på jaget. Exempelvis prästen Roger Gärtner, verksam i en av Stockholms innerstadsförsamlingar, skriver om detta i ett inlägg om yoga på församlingens hemsida.

”I min tidiga meditationspraktik blev jag uppmuntrad att använda­ ett kristet mantra (till exempel Kyrie Eleison) då jag mediterade. I dag gör jag så även i yogan, men oftast blir den kroppsliga praktiken också till en tacksamhetsbön – ett tack till den fysiska kropp som burit och som bär mig genom livet. I flera in- och utandningar tackar jag Gud för det ”kroppsliga­ och gudomliga tempel” som är mig givet och som av nåd är friskt, starkt och rörligt ännu en dag.”

Kanske handlar det därför inte så mycket om själva yogaövningarna som om utövarens inställning? Är syftet att närma sig Gud, bortom alla ord, borde då inte övningarna kunna rymmas i kyrko­rummet? Är det däremot fråga om gymnastisk träning är det kanske en gymnastiksal yoga­passet bör hållas i. Och passar det över huvud­ taget att använda ord sprungna ur en annan religion i ett kyrkorum vigt för gudstjänst?

Läs merYogaledaren i Skarpnäck: Mycket inom yoga går hand i hand med kristendom

I Nederluleå församling ser man ett tydligt behov av den kontemplativa och meditativa stillheten och bönen. Där anordnar man därför regelbundet kristen djupmeditation. Ulrika Enström, diakon i församlingen, har gått en kurs i kristen djupmeditation och beskriver hur det går till.

– Vi har alltid ett kort inledningsord, det kan vara en bibelvers eller en psalmstrof, som påminner oss om att vi får vara i Guds kärlek, säger hon.

– I kristen djupmeditation utgår man från za-zen, som har japanskt ursprung och betyder just ”att sitta sig till stillhet”. Man ska kunna sitta still i 20 minuter. Riktningen är inte bara in mot mig själv utan också ut, i riktning mot Gud och i vördnad för hela skapelsen.

Ulrika Enström.

Skulle du kunna anordna ett yoga­pass i kyrkan?

– Det skulle bära mig emot eftersom vi redan har kristen djupmeditation i våra kyrkor. Jag ser inte anledning att erbjuda något som redan finns på andra platser, som träningsställen. Meditation finns inom många religioner, men den kristna har just sin riktning mot Gud, men räds inte att även möta sig själv i stillheten, säger Ulrika Enström.

Förutom yogan har även mindfulness, en teknik för avslappning, fått ett uppsving genom en del kyrkor. Clemens Cavallin menar att det inte behöver vara fel att använda sig av olika tekniker som inte härstammar från den egna traditionen. Men han ser en risk om kyrkan inte visar på en väg vidare.

– I ett kristet sammanhang räcker det inte med att stressa av, man behöver bli pånyttfödd och lägga av sig sin synd. Många gånger behöver vi ta tag i grundstrukturen i livet och avslappningsövningar kan få oss att tro att det räcker med en upplevelse av frid.

Läs merElisabeths Sandlund: Yoga och österländsk religion hör inte hemma i kyrkan

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.