God arkitektur kan ge läkedom för vår hälsa

– Arkitektur som medicin håller på att förändra utformningen av sjukhus runt om i världen. Form, material och färg påverkar patienternas hälsa och tillsammans med dagsljus, konst och inte minst vacker utsikt är det faktorer som ger positiva effekter såsom snabbare tillfrisknande och mindre medicinering.

Det säger Ola Nylander, arkitekt, professor på Chalmers och skribent på Göteborgs-Posten Kultur. Hans huvudfokus som forskare ligger egentligen inom det privata boendet, men eftersom det är komplicerat att genomföra evidensbaserad och kvantitativ forskning i den privata sfären handlar kalla fakta i dag mest om vården. Och här är forskningsresultaten kristallklara.

”Healing architecture”, som är det amerikanska namnet, är egentligen en återupptäckt av gammal kunskap som fallit i glömska. Redan på 1850-talet lade sjuksyster Florence Nightingale grunden till modern vårdstandard med sina fem punkter: frisk luft, rent vatten, fungerande avlopp, renlighet och ljus. Hon ville också att patienterna skulle ha vackra rum med vacker utsikt eftersom det gav konkreta resultat i form av snabbare tillfrisknande.

Nightingales ideer bekräftades av arkitekten Roger Ulrich på 1980-talet när han presenterade en undersökning som visade att patienter återhämtade sig snabbare efter en operation om de hade utsikt över naturen från sitt rum. De fick färre komplikationer, behövde mindre smärtstillande medicin och kunde skrivas ut tidigare än de patienter som hade fönster mot en tegelvägg.

Även om det räknas till sunt förnuft och till och med har stöd av evidensbaserad forskning så är det svårt för vissa sanningar att implementeras i verkligheten. Socker är farligt men socker är gott – alltså fortsätter vi att äta socker. Att bygga ljust och rymligt och att använda sig av naturmaterial är bra för hälsan men det är också dyrt – alltså fortsätter vi att bygga mindre lägenheter med billigare material och tekniker.

Nu finns det trots allt undantag. Ola Nylander berättar om Östra sjukhusets psykiatriska klinik i Göteborg som öppnades 2009. Här har forskningsrönen varit viktiga. Patienterna har enskilda rum med vacker utsikt mot naturen och man har använt naturmaterial som trä i golv och snickerier. Lokalerna flödar av naturligt dagsljus och mitt i avdelningen finns en liten trädgård.

– På en psykiatrisk klinik är aggressiva patienter och våld ett stort problem. Men på Östras psykiatriska klinik har våldshandlingarna minskat med 21 procent och bältningarna av våldsamma patienter minskat med 44 procent, berättar Ola.

Han ser en ökad öppenhet inom vården, att allt fler förstår att det lönar sig på sikt att göra rätt från början. Arkitektur som medicin är en investering som definitivt är lönsam på sikt.

– För samhället står stora ekonomiska värden på spel. En sjukvårdsapparat som inte fungerar till hundra procent samtidigt som man årligen investerar 10-15 miljarder i nya byggnader är en ohållbar situation. Sjukhus designade med evidensbaserad arkitektur levererar bättre vård, samtidigt som man sparar pengar, säger Ola.

Samtidigt är han oroad över utvecklingen när det gäller privata bostäder.

– Det är allvarligt när man pratar om att växla upp byggtakten men samtidigt talar mindre om kvalitet. Man talar om att bygga mindre lägenheter för att minska kostnaderna. Men vilka konsekvenser får det för välbefinnandet om du bor i en trång lägenhet där du knappt har möjlighet att möblera och har ännu sämre möjligheter till förvaring? Vi vet att god arkitektur påskyndar läkeprocessen, men när människor kommer till Sverige som traumatiserade flyktingar från en krigszon stoppar vi in dem i ett trångt modulhus. Den notan vi kommer att få betala senare blir så enormt mycket dyrare än om vi gav arkitekterna möjlighet att stödja den läkande processen, säger Ola.

Hur kan vi då tillämpa kunskaperna om vilken arkitektur vi mår bra av på ett mer effektivt sätt i vårt privata boende?

– Hela den svenska bostadshistorien visar på en strävan att bygga bättre och sundare, menar Ola.

I början av 1900-talet var svensk boendestandard oerhört låg, ingenstans i hela Europa bodde man så uselt som här. När journalisten Lubbe Nordström fick i uppdrag av Radiotjänst att resa genom landet för att dokumentera livet i torparstugorna blev resultatet en väckarklocka för hela samhället. I boken Lort-Sverige berättade Lubbe om "en mardröm i grått" där det luktade barnkiss, potta, fläskos från spisen, sura kläder och lagård. "Allt som var fattigdom, snusk och bedrövlighet."

Men funktionalismen drog in i Sverige med ljus och luft. Våra bostäder blev allt större och rymligare och i dag är vi inte längre trångbodda i Sverige. När brittiska tevebolaget BBC jämförde boytan i nybyggda hus kom USA på första plats med 214 kvadratmeter och Storbritannien sist med 76 kvadratmeter. Gissningsvis ligger vi i Sverige någonstans mitt emellan.

Men så kom förstås den där ekonomiska effektiviteten in i bilden. Naturmaterial fick ge vika för syntetiska, takhöjden minskade för att ta hänsyn till energi och sparkrav.

– På 80-talet hade vi ett riktigt bakslag när man började bygga in material i husen som inte var testade. Konsekvensen blev mögel och rötskadade hus. Som arkitekt har jag många goda anledningar att argumentera för användandet av naturmaterial, säger Ola.

Han tar trä som exempel. Ett trägolv håller en jämnare temperatur jämfört med syntetiska material, det kan ta emot och avge fukt och därmed upplevas mycket behagligare att gå på.

– Dessutom är det ett material som du känner och har associationer till, du kan förstå sambandet och känner materialets bakgrund i naturen, säger Ola.

Trägolv är fina att titta på, sköna att gå på, ger positiva associationer och skapar en känsla av sammanhang och förståelse. Någonstans anar man att det är helhetsupplevelsen, oavsett om det gäller vårdmiljö eller boendemiljö, som skapar en helande effekt. Möjligheten för en patient att njuta av växtligheten i en inomhusträdgård, eller möjligheten för mig själv att komma hem till min bostad och känna att det är en plats för vila och återhämtning, en plats där jag får varva ner omgiven av ljus och rymd och vackra ting.

– Arkitektur som medicin är ju egentligen enkel matematik. Att satsa på arkitektur och sen lära sig räkna hem vinsterna i kortare vårdtider och mindre investeringar är hanterbar matematik. Att sätta sig in i patientens situation och inse värdet av en trädgård på psykiatriska kliniken något helt annat. Det handlar förstås om politiskt mod och att våga investera för en bättre framtid.

Ola Nylander