Krönikor
Inger Alestig: Unikt värde av frid och tystnad
Vad får tystnaden kosta?
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Tänk er att åka specialchartrat ånglok med tillhörande vagnar en varm sommarkväll. På tåget kan man äta trerätters på vita dukar. Tåget stannar flera gånger till vid gamla vackra stationshus, där passagerarna bjuds på blåsmusik och kan köpa varmkorv. Utanför tåget kryper myren förbi, en älg står ensam i dimman.
Var kan man köpa biljett till denna exklusiva upplevelse? I Stockholm? Nej, i Åmål, där jag en gång i tiden var med på just en sådan resa. Och i sommar har man i Åmål kunnat njuta av en bluesfestival med internationella stjärnor, en Jesusfestival, bokdagar och ”ljusfest”.
Ibland tror jag att glesbygdens folk helt enkelt är – eller tvingas bli – mer kreativa än storstadsmänniskor. Detta kommer sällan fram i media. Därför var det med glädje jag i fredags lyssnade på ”Kulturarvet gestaltat” (P1) om kultur på landsbygden runtom i Sverige. Programmet var en del av kulturbevakningen inför valet och man hade ju – för vilken gång i ordningen? – kunnat fokusera på problemen i landsbygden. I stället valde man alltså att främst skildra nyskapande kultursatsningar. I Värmland mötte man förläggaren och riksdagsledamoten (v) Bengt Berg, som driver Heidruns förlag i Torsby.
Finns det då något som skiljer landsbygdens kultur från storstadens? Jag tror att Bengt Berg har en poäng, när han talar om landsbygdens kultur som en väv som vävs långsamt. Man tar tillvara det gamla, och lägger så till en bård av det nya. Medan världens storstäder med sitt snabba flöde och stora kontaktytor tenderar att bli alltmer lika, behåller landsbygdens kultur därför sin särart, menade han. Sedan finns där också värdet av orörd natur, frid, tystnad – ett unikt värde för en stressad nutidsmänniska. Vad får tystnaden kosta? frågade Bengt, och den frågan skulle man gärna vilja sända vidare till politikerna inför årets val.
Redaktionen reste sedan vidare och besökte en lyxkrog i norr och en musikfestival i Västergötland. Det var en inspirerande resa i vårt avlånga land tillsammans med Mia Gerdin och Ulla Strängberg.
Senare på dagen hörde jag TV4-chefen Casten Almqvist intervjuas (P1) om beslutet i våras att lägga ned TV4:s lokalredaktioner. Han förklarade att man gjorde det för att kunna satsa mer (!) på nyheter.
Nu har man nämligen råd att ha folk på plats i Ukraina och Syrien. Det känns sorgligt att världspolitiken på detta sätt ska ställas mot lokalnyheterna. Världens journalister flockas vid några få konfliktpunkter, medan landsbygden i många länder hamnar i medieskugga. Hundratals journalister trängs i Ukraina, men det finns ingen som rapporterar från Arjeplog eller Torsby.
I en alternativ syn är det kanske inte landsbygden som hamnar i medieskugga, utan medierna som blir alltmer likriktade och därmed hamnar i händelse-skugga?
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
