Kultur
John Stott - vetgirig teolog med stor ödmjukhet
I år är det 100 år sedan den store teologen och en av författarna till Lausannedeklarationen föddes.
En ödmjuk man med stor människokärlek och teologiska kunskaper som överträffade de flestas. När John Stott-kännaren Per-Axel Sverker beskriver föremålet för sin avhandling låter Stott stundom som ett helgon, men även solen har som bekant sina fläckar.
Den 27 april i år skulle John Stott, teolog och en av de främsta författarna till Lausannedeklarationen, fyllt 100 år. En av dem som träffat honom personligen ett flertal gånger och som också doktorerat på Stotts teologi är Per-Axel Sverker, teolog och bibellärare med ett förflutet på Örebro teologiska högskola.
– Något som fascinerat mig allra mest, är hur han, denne världskändis, kunde möta mig på ett sätt som fick mig att känna mig som hans bästa vän, säger Per-Axel Sverker med ett litet skratt.
– Han, som rörde sig bland de allra viktigaste teologerna, både inom den anglikanska kyrkan, i Kyrkornas världsråd och inom Lausannerörelsen, var också otroligt ödmjuk. Det var både fascinerande och på ett sätt förvirrande.
John Stott hade ett brett verksamhetsfält. Inte bara var han en av de viktigaste författarna till Lausannedeklarationen, som kan liknas vid en evangelikal kristen trosbekännelse med inriktning på mission och evangelisation. Han hade även stort inflytande på den anglikanska kyrkan, där han var med i det organisatoriska arbetet. Enligt Per-Axel Sverker var det ytterst få anglikanska präster som kallade sig evangelikala innan Stott påbörjade sin verksamhet, men när han slutade räknade man med att runt 30-40 procent av prästerna använde sig av beteckningen evangelikal. Med andra ord ett rätt stort genomslag.
– Stott var tydligt evangelikal och det starkaste i hans teologi är Kristusfokuset. Han menade att det finns risk för en kantring mot en slags “gudscentrism” som ofta leder till att vi talar väldigt allmänt om Gud. Men John Stott är tydlig med att Jesus Kristus själv, hans död och uppståndelse, är utgångspunkten. Detta blir allra tydligast i hans frälsningslära, säger Per-Axel Sverker och hänvisar till sin bok som utkommer i vår: Frälsningens ord till förändringens värld: Bibel och evangelium i John Stotts teologi (Libris).
– Han var också en förespråkare för det som brukar kallas “det dubbla lyssnandet”. Det innebär att vi som kristna bör visa respekt för vår omvärld genom att ta del av det som händer, läsa på och lära oss. Det är Guds ord vi ska lyda, men vi måste också skaffa oss kunskap inom olika områden.
Detta tycktes John Stott vara en mästare på; att förkovra sig, läsa på om allt möjligt, förvärva sig kunskap inom en mängd olika fält. Det gjorde att Stott var väl ansedd även utanför teologiska kretsar – han besatt stor kunskap även om samhällsfrågor.
Per-Axel Sverker berättar att Stott hade för vana att bjuda hem personer med motsatta åsikter som hans, till exempel liberalteologer, för personliga samtal. Han ville försäkra sig om att han uppfattat dem riktigt.
– Han var angelägen om att upprätthålla goda relationer, även om han till sist var tvungen att ta avstånd från deras teologi. I möten med människor utgick han alltid från den kärlek som Jesus visat på korset. Han ansåg att då är även vi skyldiga att leva i en kärlek som uppenbarar sanningen om honom, säger Per-Axel Sverker.
Beläst, vänlig, människoälskande och bibeltrogen – John Stott låter nästan som ett helgon?
– Haha, ja, jag använder inte sådana kategorier, men det finns även skildringar av att han förlorar humöret så det är ingen tvekan om att han är mänsklig. Och några skulle nog säga att hans självdisciplin var outhärdlig. Man kan knappt tänka på hur många brev han skickade dagligen till människor, bara en sådan sak.
Du har doktorerat på Stotts teologi och nu utkommer du snart med en bok om honom – vad är det som fascinerar dig mest?
– Hans genomslag som kyrkoledare är ju helt extraordinärt, det finns väldigt få paralleller. Och samtidigt detta personliga vittnesbörd, om enkelhet, ödmjukhet, hans stora intresse för människor – jag tycker han är värd att uppmärksamma både som person och som teolog, vi har mycket att lära av hans karaktär som kristen.
Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.
