Lasse Berghagen död - lämnar efter sig både visa och psalm

Den folkkäre artisten, mångårige Allsångsledaren och den produktive sångförfattaren Lars ”Lasse” Berghagen är död. Han har bland mycket annat skrivit en psalm som återfinns i Psalmer från 2000-talet.

Det var efter en längre tids sjukdom som den folkkäre artisten och sångförfattaren somnade in på torsdagen. Under september hade han genomgått en hjärtklaffsoperation som kroppen aldrig återhämtade sig ifrån.

Till några av hans mest kända alster hör Teddybjörnen Fredriksson, Stockholm i mitt hjärta och En kväll i juni.

Han har även skrivit en psalm, som återfinns i Psalmer för 2000-talet. När sorgen känns tung skrev han text och musik till 1993.

En person som fick möjlighet att lära känna honom på ett lite oväntat sätt är Marcus Birro, som skrev Lars Berghagens självbiografi, Hej livet!: En biografi med en blandning av sött och salt. Marcus Birro menar att han hade en tydlig bild av Lars Berghagen innan samarbetet, och en annan efteråt.

– Musikaliskt kan man säga att vi drog åt lite olika håll, men vi hade en del kontakt under tiden jag skrev för Expressen – han tyckte om mitt språk. Så jag skrev till honom någon gång att om han skulle skriva sin självbiografi kunde jag hjälpa till, inte för att han behövde hjälp, men om han ville.

Det var framför allt Lasse Berghagens poetiska sida som Marcus Birro verkligen kom att upptäcka och uppskatta under deras samarbete - poesi är något han själv brinner för.

– Lasse har lyckats skapa lyrik som gjorts tillgänglig för miljoner människor, han lurade på dem lyrik kan man säga. En del kanske tänker att hans texter handlade om teddybjörnar eller kavajer som togs av, men det är ju så mycket mer.

– Han hade också en förmåga att göra konsten ljus. Han sa någon gång att även om man ställde honom i ett ösregn så skulle han kunna få fram lite sol i det ösregnet också. Det är ju dessutom mycket svårare än att skriva om mörker! Folk älskade det, men kulturvärlden hade svårare för det, säger Marcus Birro.

En andlig person, med en enkelhet som gjorde att det var lätt att bli ”Lasse” med honom, beskriver Marcus Birro honom som. Det är också det, utöver hans smittsamma livsglädje, som han tror att människor berördes av när det gäller Lars Berghagens texter och musik.

– Hans låga trösklar mellan sig själv och sin publik och mellan sig själv och sin konst. Hans poetiska förmåga gjorde att han i några korta strofer kunde fånga flera generationer i ett land. Vid första anblick ser det enkelt ut, men det är genialt. Alla konstnärer vill beröra, och det lyckades Lasse med.

Vilken är din egen favorittext av Lasse Berghagen?

– Som en blänkande silvertråd.

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.