Kultur
Män tänker ofta på romarriket - gör kristna det ännu mer?
Romarriket trendar och Sveriges män ställs mot väggen • Går det att koppla ihop mäns tankar på Romarriket med Bibeln? • Professor i kyrkohistoria: “Förstår man romarriket är det lättare att förstå Bibeln.”
Män tänker på romarriket flera gånger i veckan. Påståendet flyger just nu över världen och män överallt ställs till svars. Med tanke på att hela Nya testamentet utspelar sig i romarriket har Dagen ställt två manliga historieexperter mot väggen.
Hur ofta tänker du på romarriket? Om du är man så är det inte helt otroligt att du fått den frågan på senare tid. För mäns besatthet av romarriket har nämligen blivit en stor snackis runtom världen. Frågan väcktes efter att den svenska influencern Saskia Cort kommit fram till att män tänker på romarriket minst tre gånger i veckan.
Det skrivs därför en rad artiklar i ämnet just nu, ofta med anspelning till gladiatorspel, akvedukter och maktfullkomliga kejsare.
Vad som inte nämns lika ofta är att hela Nya testamentet utspelar sig i detta historiska imperium. Jesus levde och verkade då Israel var under romersk ockupation och Paulus själv flaggar med sitt eget romerska medborgarskap då han reste runt och grundade församlingar och skrev sina brev.
En som har bra koll på detta är Urban Claesson, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.
Hur ofta tänker du på romarriket?
– Jag tänker nog på det ganska ofta, till och med varje dag, säger han till Dagen.
– Men just nu är det nog mest för att Ryssland drömmer om ett nytt imperiebygge likt romarriket, för jag går inte och drömmer om vindruvor och så.
Men som kyrkohistoriker, är det inte Jesus och Bibeln du ska tänka på?
– Jo, det gör jag också, eftersom kyrkan uppstod i romarriket och sedan blev statskyrka där.
För det var exempelvis under romarriket som kristendomen för första gången lierade sig med makten, vilket sedan spelat en stor roll även för senare tiders nationsbyggen, exempelvis under medeltiden.
– Då hade Rom fallit, men kyrkan fanns kvar.
Alla kristna kanske borde tänka lite på romarriket med jämna mellanrum?
– Ja, man borde kunna relaterat till romarriket så att man förstår hur Bibeln växte fram, om man vill kunna förstå bibeltexterna, säger Urban Claesson.
För han menar att det inte bara går att plocka ut bibelcitat ur sitt historiska sammanhang. Han exemplifierar med Bibelns skrivningar av homosexualitet som måste förstås utifrån hur man i romarriket såg på såväl sexualitet som könsroller.
– Så förstår man romarriket är det lättare att förstå Bibeln.
Fakta: Romarriket
- Romarriket var antikens stormakt och detta stora imperium dateras ungefär 500 före Kristus till 500 efter Kristus.
- Nya testamentet utspelar sig i en del av romarriket, främst då Jesus levde under en tid då det judiska Israel var under romersk ockupation.
- Berättelsen om hur kristendomens spreds finns i Apostlagärningarna som också utspelar sig inom romarrikets gränser.
Målning av Jesus med två romerska soldater. (Istock)
”Jag går inte i de tankarna”
Även teologen och journalisten Jonas Dagson har genom åren haft mycket med Bibeln att göra, exempelvis genom att förklara historiska sammanhang med hjälp av grafik. Just nu är han engagerad i projektet Studiebibeln.
Hur ofta tänker du på romarriket?
– Aldrig. Inte på det sättet, för vad är det jag ska tänka på? undrar han.
Jonas Dagson känner också till den pågående trenden men är inte speciellt pigg på att koppla ihop den nyfunna vurmen för romarriket med Bibeln.
– Visst stöter jag på romarriket när jag studerar Bibeln, men jag har inte något större intresse för romarriket för det. När jag har läst om den här trenden i media så har beskrivningarna som ges där inget med Bibeln att göra.
Även om Jesus levde och verkade i romarriket?
– När man studerar Bibeln finns det så klart en mening att försöka förstå romarrikets ockupation, om förtrycket mot judarna och alla de här delarna. Men det är inte så att jag sitter på bussen och grunnar på romarriket, utan det jag grunnar på är bibeltexterna.
Jonas Dagson vill också påpeka att romarriket sträckte sig över en mycket längre tidsepok än berättelserna i Nya testamentet.
– Det vi hittar i Bibeln är enbart ett litet fragment av detta imperium, säger han.
– Så romarriket är för mig föga intressant.
Men hur ofta tänker du på Bibeln då?
– Det gör jag varje dag. Det har både att göra med min tro, men också med mitt projekt Studiebibeln. Så jag sitter och läser Bibeln just nu faktiskt, från Femte Mosebok, vilket inte har någonting med romarriket att göra.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
