Kultur

Peter Ottsjö siktar på att bli 123 år gammal

Peter Ottsjö, 45, vill finna vägar för människan att leva längre, men vad får det för konsekvenser? Dagens reporter ser många svåra etiska frågor som följd.

Peter Ottsjö.
Publisert Sist oppdatert

I boken ”Evigt ung” får läsaren ta del av en hälsoresa där inte bara grönsaker, utan själva människokroppen, hackas för att leva ett så långt liv som möjligt. Men leker vi Gud när vi gör allt för att leva längre på jorden?

Maxa hälsan, minska vikten, öka koncentrationen, sov bättre, undvik cancer. I dag finns en uppsjö av hälsoråd, men något som också marknadsförs är ny teknik för att upptäcka och förebygga sjukdomar. Den som vill – och har råd – kan redan i dag söka sig till delar av den privata vården och säga “Hej! Jag är frisk och vill fortsätta vara det. Vad ska jag göra?”.

Det gjorde teknikjournalisten Peter Ottsjö, 45. Han skannade sin arvsmassa och fick råd om hur just han ska leva för att minska risken för sjukdomar. Nu siktar han på att bli 123 år gammal, och skriver humoristiskt och essäistiskt om sin hälsoresa i en nyutgiven bok.

– Det är förstås läskigt på förhand att reda på saker om sitt genetiska material, men utrustad med den kunskapen finns det bättre chanser att förebygga sjukdom.

Fakta: Människokroppen och teknisk utveckling

  • Peter Ottsjö menar att det främst är tre former av teknisk utveckling som kan göra det möjligt för människan att leva längre.
  • Kartläggning av celler: Nya upptäckter inom molekylärbiologin att man vet mer om hur cellen fungerar. På så sätt kan man med moderna mätinstrument med hög upplösning ta reda på genetisk information, och kartlägga områden som bidrar till att vi ansamlar skador när vi åldras. Individen kan med hjälp av en sådan kartläggning förebygga specifika sjukdomar.
  • Noggranna mätinstrument: Till exempel kan man med blodprov se tecken på tumörer i blodet, och på andra sätt i ett mycket tidigt stadium upptäcka sjukdomar.
  • Artificiell intelligens: AI påskyndar medicinsk forskning och kan i sjukvården användas för att identifiera mönster i mätdata som framkommer när man gör olika tester. Dessutom kan AI bidra till utvecklingen av genredigeringsmetoder, som kan komma att bota sällsynta sjukdomar.

Peter Ottsjö talar om att människan i framtiden kan leva likt nakenråttan. Ett mycket speciellt litet djur som inte lever med ökad risk för sjukdomar i takt med att den blir äldre. Den är utan ålder, helt enkelt.

För människor är det tvärtom. När vi blir äldre blir vi sjukare.

Men många äldre påstår att de känner sig tillfreds med att dö.

– Då skulle jag vilja veta vilka äldre det är och hur deras situation ser ut. Jag skulle gissa att det är äldre som, liksom de allra flesta som dör i världen, lider av någon ålderssjukdom som cancer, demens eller hjärt- och kärlsjukdomar. Det dör 150 000 människor varje dag i världen, och 100 000 av dem dör vid hög ålder av någon av de frekventa sjukdomarna, säger Peter Ottsjö.

Människor ser framför sig att de blir sjuka som 70-åringar och sedan lever med sjukdomar ett halvt liv.

Peter Ottsjö

Medellivslängden är strax över 80 år, men den förväntade hälsan sträcker sig bara till det att man är 70. Statistiskt sett präglas livet av smärta och sjukdom mellan det att man är 70 och 80. Det här menar Peter Ottsjö är den vanligaste invändningen mot att öka människans förutsättningar att leva så länge som möjligt, att vara “evigt ung”, som Ottsjö något tillspetsat föreslår i sin boktitel.

– Människor ser framför sig att de blir sjuka som 70-åringar och sedan lever med sjukdomar ett halvt liv. Men det är inte tanken. Tanken är att man om man lever såpass länge kunnat undvika de ålderssjukdomar som många drabbas av.

– Människor som mår bra vill i regel fortsätta leva av lust, nyfikenhet och glädje.

Peter Ottsjö.
"Jag har läst några spekulativa texter om att man i framtiden kan komma att kartlägga DNA hos barn som inte har fötts än och sedan genredigera fram önskvärda attribut", säger Peter Ottsjö och menar dels att det finns etiska problem med en sådan praxis.

Peter Ottsjö är tydlig med att det inte går att utplåna döden. Människans existens på jorden kommer alltid att vara begränsad. Men döden går att överlista litet grann genom att förebygga de sjukdomar som kan påskynda den.

Finns det skäl att vara misstänksam och fundera över riskerna med ett samhälle som gör allt för att utplåna sjukdomar? Vad händer om den som är svag och sjuk betraktas som en börda för samhällskroppen? Om sjukvården uppmanar gravida att abortera foster som bär på anlag för svåra sjukdomar?

Med teknisk utveckling kommer svåra etiska frågor, och det finns skäl för kristna att engagera sig i konsekvenserna av digital biologi. Vad det är att vara människa är alltid en fråga om värderingar, och förhandling. Redan i dag syns behovet av en engagerad debatt om människovärde, när allt färre barn med Downs syndrom och andra utvecklingsstörningar får se dagens ljus.

Peter Ottsjö förstår oron, men presenterar en tänkvärd poäng.

– Bara för att det finns etiska problem att ta itu med betyder det inte att vi ska låta bli att göra det vi kan för att minska människors lidande. Om vi skulle leka med tanken att det kommer ett piller som kan bota alla sjukdomar i världen, tror jag inte att samhället skulle säga nej till det, trots att pillret skulle komma med svåra frågor om hur vi ska organisera ett sådant samhälle. Sjukvården och den medicinska utvecklingen har alltid syftat till att människor ska leva friskare och längre, säger han.

Fakta: Evigt ung

  • Utgiven på Volante förlag i november 2022.
  • Skriven av Peter Ottsjö, journalist på tidningen Ny teknik.
Evigt ung. (Volante)
Powered by Labrador CMS