Nyheter
Pragmatik och etik i dödens väntrum
Haider Warraich
”Den moderna döden”
(Fri tanke)
Carl-Henning Wijkmarks samhällskritiska roman "Den moderna döden" publicerades 1978. Den beskriver hur framstående forskare och politiker samlas för att diskutera det demografiska problemet. Antalet pensionärer växer, färre ska försörja fler – samtidigt som den genomsnittliga livslängden ökar.
Gruppen ser två lösningar. Antingen kan man införa incitament som får människor att frivilligt avsluta sina liv, eller också måste det till en mer aktiv utsortering. Etiken hamnar nästan helt i skuggan av pragmatiken – bara en humanistisk röst i sällskapet argumenterar emot de båda alternativen.
Nu är det 2018, och en ny bok med titeln ”Den moderna döden” har sett dagens ljus. Den amerikanske läkaren Haider Warraich har skrivit en medicinsk historia där dödens när, var och hur utgör den röda tråden.
Ur ett patientperspektiv förespråkar han dödshjälp. Den som lider svårt i en obotlig sjukdom bör ha rätt att avsluta sitt liv med assistans av läkare. Warraich argumenterar med hjälp av exempel från sin egen verksamhet. Han sparar inte på känslorna i sina beskrivningar.
Det ekonomiska motivet för dödshjälp skjuts här i bakgrunden. Men den debatt som Wijkmark hypotetiskt beskrev 1978 är i dag kusligt aktuell. I en kontext som legaliserar dödshjälp riskerar den att skapa press på svårt sjuka, kanske också på gravt funktionshindrade.
Till det mest intressanta inslagen i Warraichs bok hör kapitlet om religionerna och döden. Han erkänner trons positiva roll i en svårt sjuk människas liv. "Men det finns situationer, då föreställningar om livets okränkbarhet resulterar i att livets förlängs oavsett vad det kostar i lidande och pengar."
Så kom då ändå pengarna med på ett hörn.
Birger Thureson är skribent samt recenserar böcker på Dagens kultursidor.
