Retorikerns tips till predikanter: Så höjer ni nivån

Klara Härgestam är inte bara nybliven universitetsadjunkt i retorik, hon är dessutom medlem i en större frikyrkoförsamling. Med denna kombination är hon ofta sugen på att ge tips till dem hon ser kliva upp i talarstolen.

– Den retoriska nivån kunde vara bättre, säger hon om dagens Frikyrkosverige.

I närmare tolv år har Klara Härgestam jobbat med retorik på olika sätt. Som egenföretagare coachar hon både chefer och politiker och hon föreläser och håller utbildningar i olika sammanhang. För ett år sedan gav hon dessutom ut sin första bok, “Bebis och Business”. Det hon delar med sig av är helt enkelt på vilka sätt man får fram det man vill säga så att folk lyssnar.

Hon har hört att det efterfrågats mer retorik på pastorsutbildningar och skulle gärna se att det fanns mer av den varan där.

– Jag har varit församlingsaktiv hela mitt liv och det är en plats där man får en naturlig scenvana och träning vad gäller att prata inför folk, vilket är väldigt bra. Men den retoriska nivån på dem som predikar kunde verkligen vara bättre, säger Klara Härgestam, men menar samtidigt att det inte är unikt för frikyrkan utan för samhället i stort.

Här delar hon med sig av sina tre bästa tips till predikanter och förkunnare.

1. Det första kan låta som ett slag i ansiktet, men bestäm dig för vad du vill ha sagt. Då tänker jag inte bara på vad man ska prata om i största allmänhet utan försök i stället koka ner det till en enda mening. Detta är vad jag vill att församlingen tar med sig efteråt – en sådan mening ger en riktning för hela predikan och för förberedelserna av den.

2. Mitt andra råd är att fundera på hur du kan variera formatet. Ibland är en klassisk predikstolspredikan precis det som förväntas och behövs men ibland skulle budskapet kunna nå fram bättre med mer interaktion, visuella hjälpmedel eller använda rummet annorlunda.

3. Att tänka igenom dispositionen och se till att man har en röd tråd genom hela predikan, så att man vet var den börjar och slutar, det är viktigt. En fälla man annars riskerar att hamna i är att predikan blir för spontan och att man då riskerar alltför långa sidospår.

Humor är ett retoriskt grepp – används det för mycket eller för lite i kyrkan enligt dig?

– Jag tycker man kan kosta på sig ännu mer av humorgreppen, särskilt den som till exempel leder gudstjänsten, eller i mer informella roller, där den naturliga humorn får komma in. Vi kan även bli bättre på att använda humor när vi möter varandra som deltagare i samband med gudstjänsten, som vid kyrkkaffet efteråt.

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.