Kultur
Sveriges radios julotta från Älvdalen - ”Känns så kul”
Här läses julevangeliet på ett sätt som är obegripligt för de flesta svenskar

Årets julotta i Sveriges radio sänds från Älvdalens församling. Susann Senter kommer att leda gudstjänsten.
Hur känns det att få vara med i radio på juldagen?
– Det ska bli trevligt men framför allt ska det bli roligt att älvdalingarna får visa upp sig lite.
– Älvdalen är en liten församling långt bort i Västerås stift, så det är kul att vi hamnar i centrum.
Julottan kommer att innehålla folkmusik med fyra riksspelmän på fiol, kyrkokör och trumpet. Allt under ledning av kyrkomusikern Gunilla Albertsdotter. Evangeliet kommer att läsas på älvdalsmål.
På julottan är det tradition att julevangeliet ska läsas på älvdalska, men till just den här gudstjänsten gör vi en lite eftergift till alla som inte förstår och läser texten även på svenska
Men kommer till exempel jag förstå det då?
– Nej. De menar här att älvdalskan är ett eget språk med rötter i fornnordiskan.
Tradition i Älvdalen
Wikipedia skriver att Älvdalska talas av cirka 2 000–2 500 talare i Älvdalens socken i norra Dalarna. Tidigare har älvdalskan varit illa sedd och motarbetad, men i dag jobbar man i intresseföreningar med att få språket att leva vidare, inte minst bland de unga i området.
– Och på julottan är det tradition att julevangeliet ska läsas på älvdalska, men till just den här gudstjänsten gör vi en lite eftergift till alla som inte förstår och läser texten även på svenska.

– Men till de julottor vi sedan har direkt så kommer texten bara läsas på älvdalska.
Susann Senter är tidigare domprost och egentligen pensionär, men jobbar i Älvdalen tillfälligt.
Du kommer själv inte från Älvdalen?
– Nej, så jag förstår inte älvdalskan heller. Jag jobbar här under ett år, det är ju brist på präster i Sverige och svårt att rekrytera i glesbygden. Men jag trivs bra här.
När man som du har hållit ett antal julottor i ditt yrkesliv – hur svårt är det att variera sig?
– Ja, det är inte bara enkelt. En del är ju givet, barnet föds och vi tar emot. Men sedan är det arbete att inte bara gå i repris på sig själv, utan man får försöka koppla det till något aktuellt, som påverkar hur vi uttrycker evangelium i vår tid.