Varför har enneagram blivit så populärt bland kristna?

Allt fler kristna vill lära känna sig själva genom enneagrammet. Terapeuten Laila Dahl är aktuell med ny bok om metoden som både hyllats och ifrågasatts av kyrkliga företrädare.

För något år sedan började vänner och bekanta prata entusiastiskt om enneagram – en sorts personlighetsmodell som skulle hjälpa människor att båda lära känna sig själva och förstå andra på ett djupare plan.

Detta var strax efter att Thomas Eriksson, författare till boken “Omgiven av idioter”, först hyllats för sitt sätt att dela in människor i röda, gröna, gula och blåa personligheter och sedan kritiserats för detsamma. Men enneagram var någonting annat, sa de jag pratade med. Några gick så långt som att säga att enneagrammet hade förändrat deras liv.

Jag blev nyfiken, men också försiktigt skeptisk.

Nu har jag stämt möte med Laila Dahl, par- och relationsterapeut sedan 15 år tillbaka. Hon är också certifierad enneagramcoach och är aktuell med boken Enneagrammet – 9 förhållningssätt till livet (Libris).

Laila Dahl kom i kontakt med enneagrammet 2008 när hon som nybakad terapeut gick en skrivarkurs och fick tips av läraren att fördjupa sig i enneagrammet för att karaktärerna skulle bli trovärdiga. Hon upplevde genast att enneagrammet skulle kunna vara ett värdefullt verktyg att använda med sina klienter.

– Enneagrammet visar på nio grundläggande drivkrafter till varför vi beter oss som vi gör. Om vi inte fått våra mest grundläggande behov mötta som barn, kommer det påverka oss som vuxna. Enneagrammet kan hjälpa oss att upptäcka mönster och beteenden som begränsar oss, säger hon.

De senaste åren har Laila Dahl märkt att enneagram har fått ett brett genomslag – inte minst bland kristna. I evangelikala kretsar i USA började pastorer utbilda sig i enneagrammet och använda det i till exempel själavård.

– Tidigare har många kristna varit skeptiska till psykologi och tänkt att lösningen på alla problem är att be till Gud, men nu har man insett att det finns mycket värdefull kunskap att hämta i psykologin för att kunna förstå sig själv. När det gäller enneagram finns det också flera likheter med kristen tro, till exempel att båda bygger på en tanke om att alla människor behövs och att alla har en uppgift.

– Både i kristen tro och i tidiga enneagramskrifter har man talat om dödssynder – krafter som kan vara förödande för oss människor. Numera använder man andra ord, men principen är densamma. I min bok benämner jag dessa som akilleshälar.

Att enneagrammet inte enbart fokuserar på styrkor, utan försöker ge en mer nyanserad självbild genom att ringa in områden som man behöver arbeta med, har flera av mina vänner lyft fram som positivt. Till och med som ett sätt att bli mer Kristuslik.

När jag frågar på Instagram efter erfarenheter av enneagram, får jag fler vittnesbörd till svar. En mamma skriver att upptäckten av enneagrammet var som att få rätt skärpa på glasögonen; plötsligt förstod hon sin dotters beteende och kunde bättre hjälpa henne. En annan insåg att hennes grundstrategi var att till varje pris undvika faror. För att få något gjort måste hon därför hela tiden trotsa sin magkänsla. En tredje har använt enneagrammet i sitt äktenskap och erfarit hur hon och hennes man kommit närmare varandra.

Laila Dahl nickar instämmande när jag berättar om svaren jag fick. Hon kan fylla på med fler och har också egen erfarenhet av att ha blivit hjälpt. När hon insåg att hon var en fyra – individualisten – med undergruppen “den självbevarande fyran” föll mycket på plats. Hon är dock noga med att stryka under att enneagrammet inte helt och hållet kan förklara en människa, det vore att förenkla för mycket.

– Man säger ju ofta att enneagram handlar om personlighetstyper, men egentligen handlar det om strategier som man har behövt ta till för att hantera livet. Strategierna är en del av vår personlighet, men inte hela vår personlighet. När vi förstår vilka strategier både vi själva och andra använder, kan det leda till större empati och förståelse. Men att låsa in varandra i enbart det ena eller det andra är ett direkt missbruk av ennegrammet och dess syfte.

En kritik som ibland dyker upp mot enneagram är dess historiska kopplingar till nyandlighet. Laila Dahl erkänner att hon själv inte fördjupat sig i enneagrammets ursprung, just för att det finns så många olika och ibland motstridiga uppgifter, men lyfter fram att präster och själavårdare använt metoden i decennier.

När jag själv läser om enneagrammets bakgrund får jag först svårt att reda i alla trådar. Många saluför enneagrammet som en uråldrig metod, men vid noggrannare läsning förstår jag att även om vissa idéer kan spåras till den grekiska antiken, skapades teorierna kring enneagrammet på 1960-talet av den bolivianska filosofen Óscar Ichazo. Han var inspirerad av metafysik, teologi, teosofi, esoterisk tantra och mystisk psykologi och lanserade utifrån det en integrerad filosofi som analyserar en människa från “de lägsta nivåerna av egot till det högsta tillståndet av upplysning”. Hans elev, psykiatrikern Claudio Naranjo, vidareutvecklade senare enneagrammet till vad det är i dag.

Jag frågar Laila Dahl om huruvida man kan se influenser från annan typ av andlighet i enneagrammet.

– Jag skulle inte använda enneagrammet eller skriva en bok om det om jag trodde att det kunde leda någon på villovägar. Men som med all information som kommer emot oss måste vi använda vår förmåga till urskillning. Var och en måste bedöma om något hjälper eller stjälper oss.

– Enneagrammet är ett pedagogiskt verktyg, men kan paketeras på många olika sätt. Om man stöter på något som inte känns bra, så kanske man ska läsa på en annan sida i stället där de har en sundare approach, tipsar Laila.

I takt med att kristna plockat upp enneagrammet har det också fått en kristen tolkningsram. Jesuitprästen Robert Ochs var en av de första att undervisa andra katoliker i metoden. 2003 kände sig Katolska kyrkan nödgad att från centralt håll ge ett utlåtande. De beskrev enneagram som en form av new age som “introducerar en tvetydighet i den kristna trons lära som ett medel för andlig tillväxt”.

Laila Dahl håller inte med.

– Jag tror snarare på att man kan använda enneagrammet för att komma närmare Gud – inte längre ifrån. Utifrån våra enneagramtyper har vi olika utmaningar i relationen till Gud. Det kan handla om att inse att oavsett hur moraliskt oklanderliga vi är, hur mycket vi presterar eller hur speciella vi än är, är det bara i Gud som vi kan finna vår sanna identitet.

I den etablerade psykologiforskningen erkänner man enbart personlighetstester som bygger på femfaktormodellen. Den typen av tester utgår från fem mänskliga egenskaper, med olika förgreningar, som varje människa har mer eller mindre av. Magnus Lindwall är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och varnar för tester som inte är vetenskapligt validerade.

– Om ett test resulterar i att du blir en typ eller en viss färg, då har det inte särskilt mycket med vetenskap att göra. Då går det lika bra att använda astrologi för att dela in och kategorisera människor, det är på samma nivå, säger han.

Laila framhåller däremot att enneagrammet inte är ett personlighetstest och det därför blir missvisande att tala om det som ett sådant.

– Enneagrammet är inte tänkt att användas som ett test eller ett sätt att boxa in folk, men som med mycket annat inom personlig utveckling skapas tyvärr försök till nya test hela tiden, vilket seriösa enneagramanvändare inte rekommenderar. I enneagrammodellen kan vi känna igen oss i flera av de nio förhållningssätten och utifrån det få hjälp att se hur vi kan utvecklas.

Jag frågar Laila Dahl hur hon ser på att enneagrammet inte är vetenskapligt belagt.

– Jag har inga problem men det eftersom jag tror på enneagrammet och har belägg för att det fungerar. Enneagrammet säger ingenting som strider emot vedertagen psykologi.

Hon nämner också att det finns akademiska initiativ där man på ett vetenskapligt sätt vill koppla ihop enneagrammet till teorier inom psykologisk forskning.

– De flesta psykologiska upptäckter möts till en början med misstro och det kan ta lång tid innan vetenskapen erkänner en teori. Men jag tänker inte sitta och vänta på det.

Jag funderar vidare på vad intresset för enneagrammet säger om vår tid och ringer upp teologen Patrik Hagman, som i sin senaste bok Skapad skapare (Spricka förlag) resonerar kring frågan.

– I dag blir vi överrösta av information och behöver hitta strategier för att sålla. Olika typer av personlighetsmodeller blir då ett sätt att finna ordning i en kaotisk värld, tror han.

– Alla dessa test bekräftar oss också som människor, vilket är ett grundläggande behov som vi har.

Patrik Hagman har själv gjort tre ennegramtest och har blivit placerad olika kategorier varje gång. Jag delar hans erfarenhet. En gång blev jag “entusiasten”, en annan gång “utmanaren” och en tredje gång “medlaren”.

– Det innebär förstås inte att de inte kan säga något intressant om mig, men visar att man kanske inte ska betona själva kategoriseringen så starkt, kommenterar Patrik Hagman.

Han förnekar inte att den typen av system som enneagrammet erbjuder kan vara till hjälp för människor, men han ser också att finns en skillnad mellan hur systemen är tänkta att fungera och hur människor i praktiken använder dem.

– Det varnas till exempel ofta för att använda dessa test för att “boxa in” sig själv och andra. Ändå är det detta man gång på gång ser människor göra, menar han. Det blir extra farligt om man använder enneagrammet på arbetsplatser eller i rekryteringsprocesser.

Han har också noterat att människor som gillar den här typen av test ofta vill berätta för andra vilken siffra de är, bland annat genom att skriva ut den på sina sociala medier-konton.

– Många människor verkar uppskatta att placeras in i en kategori – och gärna berättar om detta för omgivningen – vilket visar på något viktigt om vad det egentligen är som frågas efter när vi frågar efter självkännedom. Att få känna att man hör hemma i en grupp, om än bara av andra med samma bokstäver eller nummer, tillfredsställer något djupt inne i oss.

– I grunden finns också en stor filosofisk och psykologisk fråga: Vad i vår personlighet är stabilt och vad går att påverka? Bristen på vetenskaplig grund hos enneagrammet väcker funderingar kring hur just dessa test får denna oerhört svåra fråga rätt.

Däremot kan Patrik Hagman se att människor uppskattar att få ett språk för att tala om sig själva och sina relationer till andra. Där är han och Laila Dahl eniga. Hon gillar hur överskådligt enneagrammet är och att det ger en snabb ingång till att förstå lite mer om en människa.

– Det går att fördjupa sig väldigt mycket i enneagrammet, men hur mycket vi än jobbar med oss själva kommer vi aldrig att bli färdiga. Och Gud älskar oss redan som vi är, med både våra styrkor och utmaningar, konstaterar Laila Dahl.

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.