Kulturessäer
Stefan Gustavsson: Bibeln har auktoritet över både kyrkan och den kristne
“Bibelns budskap är ett rättesnöre för tro och liv, inte en allmän universell encyklopedi som ersätter forskning och vetenskap.”

”Bibeln är inte människors ord om Gud, utan Guds ord till människan. Bibelordets tillkomst inkluderar en vanlig mänsklig författarprocedur, samtidigt som Gud genom sin Ande har varit med och vakat över tillkomsten”, skriver Stefan Gustavson i Dagens artikelserie där olika kristna företrädare reflekterar utifrån Lausannedeklarationen.
Alla kristna kyrkor relaterar till Bibeln. Men när det gäller vad man tror om Bibeln och hur den relateras till tradition, kyrka och mänskligt förnuft skiljer det sig åt. Detta syns exempelvis i stadgarna för Sveriges Kristna Råd, som i § 1 talar om en gemenskap “med Bibeln som grund”[1]. Bibeln omnämns men ingenting sägs om vad Bibeln är eller vilken plats den bör ha. Och det är förstås naturligt givet den bredd av olika bibelsyner som ryms under SKR:s paraply.
Bibelns unika dimension som Guds Ord
Men här skiljer sig Lausannedeklarationen markant från de allmänna ekumeniska bekännelserna. Direkt efter den inledande artikeln om Gud och hans syfte följer nämligen artikeln om Bibeln, med en tydlig beskrivning av vad Bibeln är och vilken funktion den har. Artikeln är placerad i början av deklarationen, eftersom Bibeln utgör grunden för det som sedan sägs om Kristus, församlingen och missionsuppdraget. Under varje artikel står också ett antal bibelreferenser som visar var innehållet i varje punkt är hämtat ifrån.
Vad är då Bibeln? Självklart är Bibeln en mänsklig bok – de flesta bibelböcker bär ju den mänskliga författarens namn – och detta behöver därför inte beskrivas här. Vad som i stället lyfts fram är den unika dimension som Bibeln är ensam om: Bibeln är Guds Ord, given till oss genom gudomlig inspiration. Bibeln är alltså inte människors ord om Gud, utan Guds ord till människan. Bibelordets tillkomst inkluderar en vanlig mänsklig författarprocedur, samtidigt som Gud genom sin Ande har varit med och vakat över tillkomsten. Slutresultatet är att Gud står bakom vad de mänskliga författarna skrev. Därmed har Bibeln auktoritet över både kyrkan och den kristne.
Eftersom Bibeln är Guds Ord följer att den både talar sanning, för Gud kan inte ljuga och begår inga misstag, och har auktoritet, eftersom Gud är Herre över allting.
Sedan följer två viktiga markeringar. Beskrivningen gäller hela Bibeln och den gäller enbart Bibeln: Gamla och Nya testamentet i sin helhet som Guds enda skrivna ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.
Detta utgör en gränsdragning åt två olika håll: Dels mot romersk-katolsk tro, som ställer kyrkans läroämbete över Bibeln genom att låta traditionen utvidga läroinnehållet, dels mot liberalteologi, som sätter det samtidspräglade förnuftet till domare över Bibeln och avvisar väsentliga delar av den kristna läran.
Bibelns sanning har med dess intention att göra. Den är utan fel i allt som den påstår och därför är seriös bibeltolkning viktig för att komma fram till vad texterna faktiskt påstår. Bibelns budskap är ett rättesnöre för tro och liv, inte en allmän universell encyklopedi som ersätter forskning och vetenskap.
Kristus, Skriften och Anden hör oupplösligt samman
Artikeln om Bibeln håller samman vad som alltför ofta ställs mot varandra, nämligen Kristus, Skriften och Anden. Men de hör oupplösligt samman. Det går inte att ställa Kristus mot Skriften, för Skriften handlar om honom. Och det går inte att ställa Anden mot Skriften, för Skriften är inspirerad av Anden.
Därför finns det alltid mer för Guds folk att upptäcka och glädjas över.
Stefan Gustavsson
Efter beskrivningen av Bibelns natur följer en beskrivning av Bibelns funktion. Bibeln har ett budskap till hela mänskligheten, giltigt på varje plats och i varje tid. Gud är på gång att fullborda sin frälsningsplan och i den planen har Ordet en central plats. Precis som världen blev till genom Guds Ord så kommer frälsningen att fullbordas genom förkunnelsen av Guds Ord för alla folk.
Här finns något av en paradox mellan å ena sidan att Guds uppenbarelse är oföränderlig och att Gud, å andra sidan, hjälper människor i olika kulturer att med egna ögon upptäcka sanningen. I Ordet finns en djup visdom som inte fullt ut kan fångas i en viss kultur eller en viss tid. Därför finns det alltid mer för Guds folk att upptäcka och glädjas över.
Globalt sett växer den kristna kyrkan och i stor utsträckning sker det utifrån en grundsyn på Bibeln som ligger i linje med Lausannedeklarationen. Undantaget utgörs av den tidigare kristna västvärlden – där kristen tro backar! Här har allt för många kristna tappat sitt förtroende för Bibeln. Det sambandet förvånar inte. Det utgör en kraftfull kallelse till oss att återvända till övertygelsen om att Gud har talat.