Bortom flosklerna - här är förslagen som lagts inför kyrkovalet

99 motioner har kommit in till årets kyrkomöte, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Efter att kyrkovalet är över är det dessa konkreta frågor det ska beslutas om.

Kyrkovalet närmar sig och nu börjar de olika nomineringsgrupperna argumentera för fullt varför man ska rösta på dem. Ibland blir det i ganska allmänna ordalag, som att rösta på oss för vi har de rätta värderingarna, eller vi måste stoppa högerextrema krafter.

Men i botten finns också en hel del sakfrågor. När rösterna är räknade och dammet har lagt sig träffas kyrkomötet igen för att fatta beslut. Här kommer en exposé över vad de olika nomineringsgrupperna lagt för förslag.

Socialdemokraterna (76 mandat)

Det finns många socialdemokrater, 76 stycken, invalda i kyrkomötet och det är lätt att konstatera att de inte är flitiga att lägga motioner. Tio stycken har kommit in, i flera fall samskrivna med andra nomineringsgrupper. Möjligtvis räknar de flesta med att deras åsikter representeras av kyrkostyrelsen, där Socialdemokraterna har tungt inflytande.

Bland motionerna återfinns en del förslag som S driver i valrörelsen, exempelvis att ta fram en strategi för att göra kyrkan mer jämställd samt att säkerställa att kyrkans skogsbruk drivs ekologiskt. S motionerar också att ge ett extra stöd till hjälporganisationen Act Alliance som kompensation för bortfall under coronapandemin.

Det finns också några mer udda motioner, som att se över om det går att stämpla Israel som en apartheidstat samt anordna ett interreligiöst klimattoppmöte.

Posk (43 mandat)

Hjärtefrågan är att få en kyrka fri från partipolitik, det vill säga en stor omdaning av hur kyrkan styrs. Vägen dit går genom att ändra valsystem till indirekta val, vilket Posk också motionerat om. Värt att notera är att tre biskopar skrivit under på motionen, som läggs fram tillsammans med två andra grupperingar.

Posks representanter finns med i 15 motioner, i flera fall lägger de förslag tillsammans med andra nomineringsgrupper, exempelvis enas de med S och Visk i kravet på en nationell dopkampanj.

Bland förslagen i övrigt finns en extra coronautbetalning till utlandskyrkan, rationalisera begravningsverksamheten, gör kyrkans skogsbruk hållbart, ta tag i upphovsrätten till psalmer samt försök att få staten att skjuta till mer pengar till det kyrkliga kulturarvet.

Centerpartiet (34 mandat)

Nio motioner har kommit in från centerpartister, i flera fall i samarbete med andra nomineringsgrupper. Störst uppslutning finns kring motionen om en ökad digitalisering och it-samverkan, med 13 namnunderskrifter, en motion som är ett stöd till de planer som redan skissats fram av kyrkostyrelsen. Några egna visioner om att göra stora förändringar lyser med sin frånvaro.

I övrigt har det kommit in förslag på att ge ökat stöd vid psykisk ohälsa och Centerpartiet vill också göra det lättare att studera till kyrkliga uppdrag på distans. Tillsammans med Posk vill de övertyga staten om att mer pengar behövs i bidrag till det kyrkliga kulturarvet.

Sverigedemokraterna (24 mandat)

SD:s flora av motioner, sammanlagt 15 stycken, går i flera fall helt på tvärs mot övriga grupper och även det arbete som kyrkan bedriver. Här finns förslag som att avveckla kyrkans kostnader för asylaktivism, en kritisk motion om vindkraft på kyrkans mark, en önskan att den omstridda psalmen Fädernas kyrka ska tillbaka in i psalmboken samt kritiska invändningar mot interreligiösa samarbeten.

Det är tydligt att SD är en oppositionell kraft i kyrkopolitiken. Flera av partiets motioner får anses kontroversiella och de samskriver inte motioner med andra. De mer uppseende förslagen varvas med mer lågmälda motioner som att utveckla appar för konfirmation, bröllop och begravning.

Borgerligt alternativ (22 mandat)

Borgerligt alternativ driver i kyrkovalet att församlingarna ska få större makt och att Svenska kyrkan på central nivå ska få mindre att säga till om. I sina tolv motioner till kyrkomötet skiner den här linjen igenom, bland annat ett önskemål om ett coronapaket på 500 miljoner till församlingarna.

De önskar också att alla fritt ska kunna välja församling och att kyrkan ska ta fram en policy för utspel i politiska frågor, där man blivit mer kritisk till hur kyrkan på central nivå agerar.

Borgerligt alternativ sällar sig också till gruppen som vill reformera kyrkovalen och införa indirekta val, där de skrivit under en motion tillsammans med flera andra nomineringsgrupper.

Öppen kyrka (11 mandat)

Nu börjar vi komma till de många smågrupper som finns på kyrkomötet. Öppen kyrkas representanter har undertecknat sju motioner, flera tillsammans med andra nomineringsgrupper.

Deras progressiva agenda skiner tydligt igenom, de är exempelvis ensamma om förslaget att kyrkan ska ta ställning för nya könsidentiteter, något som de mer konservativt sinnade inte lär nappa på. Två av deras motioner handlar om att förbättra kyrkans klimatarbete. Öppen kyrka föreslår också att Jourhavande präst ska få utökade resurser.

Frimodig kyrka (10 mandat)

Svenska kyrkans mest fromma nomineringsgrupp är också flitiga motionärer till kyrkomötet. 21 motioner på tio ledamöter vittnar om att här finns det ett stort engagemang och en vilja till förändring. Trots att de är få har de skrivit i särklass flest motioner, alltifrån justeringar av små detaljer till ganska stora förändringar, då de tillhör den gruppering som vill göra om hela systemet med kyrkoval.

På förslag finns bland annat att Svenska kyrkan ska börja evangelisera bland muslimer, att kyrkohandboken ska översättas till en rad olika språk samt att göra det möjligt att läsa till präst i Svenska kyrkan även på andra lärosäten än som är godkända i dag.

Visk (9 mandat)

Vänstern i Svenska kyrkan har lagt fram sex motioner, varav fyra egenskrivna. Bland annat vill de att pengarna som nomineringsgrupperna får av kyrkan måste redovisas, de vill att det anordnas en utbildning av alla nyinvalda kyrkopolitiker och de vill också arbeta för ett ekologiskt hållbart skogsbruk.

KR (7 mandat)

Kristdemokrater för en levande kyrka har till årets kyrkomöte skrivit under på fyra motioner, varav en delas med andra aktörer.

Det de önskar är att Svenska kyrkan ska göra den 27 januari till en minnesdag för Förintelsen, att förenkla reglerna för var man får vara förtroendevald samt ge stiften möjlighet att distribuera valsedlar.

Fisk (7 mandat)

Fria liberaler i Svenska kyrkan må vara få till antalet, men engagemanget är det inget fel på. De har lämnat in 13 motioner och vill bland annat utreda varför kyrkan tappar så många medlemmar, göra det möjligt för alla att få välja sin egen församling, starta projekt för utökad kristendomsundervisning i utanförskapsområden samt göra det möjligt för 14-åringar att konfirmera sig.

Att de inte är rädda för att gå sin egen väg märks tydligt när man läser deras motioner, med önskemål om att varje församling ska ha minst en diakon anställd samt att Svenska kyrkan borde arbeta mer med fritidsledare.

MPSK De Gröna (6 mandat)

Nomineringsgruppen som bildades när Miljöpartiet lade ner har lagt två motioner till höstens kyrkomöte, föga förvånande handlar det om miljöfrågor. Den första motionen handlar om att ta fram nya direktiv för ett hållbart skogsbruk, den andra att ta fram en strategi för rättvisa inköp av textilier.

Övrigt

Värt att notera är att även fyra biskopar skrivit under på olika motioner. Åsa Nyström, Åke Bonnier och Eva Nordung Byström har satt sin signatur på förslaget att göra om kyrkovalen till indirekta val i en motion som de delar med Posk, Borgerligt alternativ och Frimodig kyrka. Biskop Fredrik Modéus har även skrivit en motion i eget namn, med förslag om en utredning för att minska den administrativa bördan.

Biskopar har rätt att lägga förslag till kyrkomötet men har själva ingen rösträtt. Eftersom Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga styrs av biskopar, har de därför andra instanser att utöva sin makt på där de kan stoppa förslag som de menar bryter mot kyrkans teologiska lärosatser.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.