Kyrkovalet 2021
Så mycket tjänar en kyrkopolitiker
Snart är det kyrkoval och för vissa som väljs in finns det också pengar med i bilden
Kyrkovalet står för dörren och flera tusen förtroendevalda ska väljas till Svenska kyrkans olika beslutande organ. Men hur mycket pengar får man som kyrkopolitiker?
Att via kyrkoval väljas in som förtroendevald i Svenska kyrkan kommer i många fall även med ett arvode. Kyrkan har inte ett heltäckande system för hur man betalar kyrkopolitiker, utan allt beror på vilken nivå man väljs in till och var i landet man bor.
Till Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, finns tydliga regler kring vilken ersättning man får.
För varje sammanträdesdag man är närvarande betalas 1 428 kronor ut. Kyrkomötet samlas i Uppsala under hösten i två olika sessioner, sammanlagt sju dagar, vilket innebär att om man är närvarande vid samtliga tillfällen får man som kyrkopolitiker nästan 10 000 kronor per år.
Får resa och logi
Utöver det kan man också begära ersättning för utebliven arbetsinkomst. Dessutom får man resa och logi betald, vilket är normalt då de flesta måste ta sig till Uppsala för att vara med.
– Beloppen fattas av arvodesnämnden, som väljs av kyrkomötet, berättar Nils Warmland, kyrkomötets administrativa chef.
De som sitter på kyrkomötet kan alltså inte själva bestämma över sina arvoden direkt, bara indirekt via tillsättningen av arvodesnämnden. Den består av fem personer och leds just nu av biskop emeritus Thomas Söderberg.
Att betala ut arvode och omkostnader för alla de 251 personer som sitter på kyrkomötet innebär förstås en viss kostnad för Svenska kyrkan, ungefär 2,5 miljoner kronor per år.
– Grovt räknat så ligger budgeten för kyrkomötets båda sessioner på 10-12 miljoner kronor årligen, berättar Nils Warmland.
Olika regler för stift
För den som i stället väljs in på stiftsnivå, Svenska kyrkan har 13 stift, gäller andra regler. Här finns det inga enhetliga regler, utan varje stift sätter sina egna arvoden.
Blir du invald till stiftsfullmäktige i Linköping eller Visby stift får du exempelvis ingen ersättning, utöver resa och förlorad arbetsinkomst. De enda arvodena som betalas ut är till dem som sitter som ordförande och vice ordförande, som får betalt på årsbasis för sitt uppdrag.
I vissa stift får dock kyrkopolitikerna ersättningen, exempelvis i Lunds stift som betalar ut 1 500 kronor per möte. I Karlstad stift får en förtroendevald 500 kronor för en halvdag, sedan läggs det till 100 kronor per påbörjad timme, med ett maxtak på åtta timmar.
Lokala varianter
Går man ner till den lokala nivån, i församlingar och pastorat, blir det omöjligt att få en samlad bild när det gäller arvoden. I vissa församlingar väljer man att inte betala ut pengar för att sitta i kyrkofullmäktige, i andra gör man det, med varierande summor. Men det rör sig i de flesta fall inte om några större belopp, utan får ses mer som en symbolisk summa.
De som sitter som ordförande brukar dock i regel få ett visst arvode, vilket varierar från församling till församling.
Då och då blir det diskussion om arvodena i kyrkan. Efter förra kyrkovalet ville exempelvis kyrkopolitikerna som fick majoritet i Gävle pastorat fördubbla sitt arvode, från 500 kronor till 1 000 kronor för varje sammanträde. Något som oppositionen protesterade mot då pastoratet samtidigt var tvungen att spara pengar.
Avstå arvoden
Ibland kommer också utspel på att kyrkopolitiker bör avstå ersättning helt och hållet. Som när Dagen intervjuade Eva Hultén, invald på församlingsnivå i Vantör församling i Stockholm, som ansåg att kyrkan inte borde betala ut pengar till förtroendevalda över huvud taget.
– Man ställer upp för kyrkans skull. Om man ska hårdra det så gör man det för Gud, säger hon.
Hon ville helst själv avstå från att ta emot de 450 kronor som hon skulle få för varje sammanträde. Att ställa upp frivilligt är en princip hon säger sig ha försökt kämpa för under sin tid som förtroendevald.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
