Ledare

Allt viktigt står inte i tidningarna

Glöm inte bort kyrkorna när du uppdaterar dig.

###
Publisert Sist oppdatert
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

På jorden bor i dag 7,3 miljarder människor, uppdelade på nästan 200 länder. Hur får man överblick över denna stora värld? Att ta del av nyhetsflödet är en början, men inte tillräckligt.

I dagarna har det uppdagats att uppgifter om övergrepp mot kvinnor i Stockholm inte nått media, eftersom polisen avstått från att rapportera. Det finns naturligtvis inga ursäkter för sådana underlåtelsesynder.

Samtidigt är det en påminnelse om att allt viktigt inte hamnar i tidningarna. Mediernas fokus är nyheter: plötsliga händelser. Ett brott, ett valresultat eller ett terrordåd. Men kyrkorna har också andra ögon – relationer världen runt.

Genom dessa kan hon fånga upp det som sker under ytan, bortom nyhetsförmedlarnas horisont. Många gånger är det här det verkligt viktiga händer: Vad stort sker, det sker tyst, som det heter. De tysta processerna har ofta en större betydelse än det som medierna rapporterar om.

Ett exempel: I Egypten i dag spelar den sedan länge marginaliserade koptiska kyrkan en avgörande roll för landets framtid, genom sin roll som ett vitalt civilsamhälle. Kommer kopterna kunna, och tillåtas, kanalisera den kraft som deras kyrka rymmer till det egyptiska samhället i stort?

Det står sällan i tidningarna om detta. Men kopternas syskon kan få veta på andra sätt.

Vi lever i en tid då människor och hela länder sluter sig. Som enskilda hamnar vi lätt i våra egna informationsbubblor, med mediekanaler som bara bekräftar vår världsbild. Men även nationer isolerar sig, i hopp om att rädda sig själva undan de globala problem som tornar upp sig.

Här behöver kyrkan bejaka sin katolicitet, det vill säga sin globala identitet. Kyrkan är en kropp som sträcker sig ut över hela världen. I frikyrkorna finns en tradition av att ta detta på allvar. Genom missionärers rapporter har vi varit väl uppdaterad om läget "på marken" i avlägsna länder. Vi har vetat vad som pågått och haft starka kontaktnät.

Den som har relationer jorden runt känner världens lidande i sin egen kropp, och registrerar det inte bara som en nyhet i flödet. Kyrkor som har sådana kontakter kan både samla in pengar till och be för konkreta platser, eftersom man vet hur behoven ser ut.

Det är viktigt att kyrkorna fortsätter denna tradition, och att vi låter den komma till uttryck i gudstjänsten genom kollekter och förbön för världen.

Vi får inte enbart ta del av rapporter om svält i Syrien och Etiopien, fredsprocessen i Burma eller den oroväckande utvecklingen i Polen via media. Vi måste också se till att värna, fördjupa och, när det behövs, också skapa relationer hit.

”Vi har blivit övergivna av den kristna världen. Vi betyder ingenting för dem.” Så skrev prästen Jacques Mourad i Syrien några dagar innan han kidnappades av IS. Låt inte detta bli den process som definierar oss: att vi slöt oss i oss själva och ignorerade vårt internationella syskonskap.