Ledare

Dags göra om gåvoavdraget

Nuvarande utformning missgynnar viss form av hjälparbete, skriver Hasse Boström.

Håll grytan kokande. Pengar läggs in i Frälsningsarméns julgryta i Stockholm.
Håll grytan kokande. Pengar läggs in i Frälsningsarméns julgryta i Stockholm.
Publisert Sist oppdatert
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

För Plan Sverige passar gåvo­avdraget som handen i hands­ken. De får in tio miljoner mer per år än de annars skulle ha fått.

För Frälsningsarmén, en av Sveriges mest välrenommerade hjälporganisationer är det där­emot tveksamt om reformen kommer att göra nytta, i sin nuvarande form

Så tydligt kan svagheterna illust­reras när det gäller det knappt ett år gamla gåvoavdraget för ideell verksamhet.

Som Dagen berättade i går hölls i tisdags ett seminarium i riksdagen med bland andra socialminister Göran Hägglund (KD) och en av förkämparna för reformen, Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD).

Både de och de frivilligorganisationer som deltog är glada över att avdraget införts. Men fokus kom ändå att bli systemets svagheter. Alltså att det är för dyrt och byråkratiskt för en del föreningar att ansluta sig, ­typen av godkända ändamål är allt för strikt reglerat och att beloppsgränserna är för låga.

Önskemålen är bland andra att följa den norska modellen och höja taket för avdrag från 6 000 till åtminstone 12 000 kronor per år. Norge diskuterar en höjning till 25 000. Där ger man också avdragsrätt för en betydligt bredare bas av organisationer.

Det finns en liten öppning i det faktum att regeringen håller på att utreda Stiftelse- och föreningsskatteutredningens förslag. Det skulle kunna ge gåvoavdraget en större bredd, vilket är rimligt.

Låt det omfatta kultur, idrott,­friluftsliv för barn och ungdom, religiös eller annan livsåskådningsverksamhet, mänskliga rättigheter, katastrofhjälp och förebyggande arbete samt skydd av kultur, miljö, natur och djur!

Plan Sverige är en organisation med 60 000 faddrar som i många år regelbundet skänkt 200 kronor i månaden. Därmed är de kvalificerade för avdrag och behövde ”bara” starta en kampanj för att övertyga givarna: om de gav 267 kronor i stället skulle deras nettoinsats var lika stor som förut, vilket alltså en stor andel nappade på.

För Frälsningsarmén är förutsättningarna nästan de motsatta. Det är få som ifrågasätter värdet av deras sociala arbete, som definitivt går in under begreppet ”hjälpverksamhet”. Ändå har man hittills avvaktat att ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd organisation.

Skälet är merkostnaden för administrationen och för att hålla isär de olika formerna för gåvor, samt redovisningen av kontrolluppgifter.

Nu är det troligt att även Frälsningsarmén efter nyår lämnar in en ansökan. Men det är svårt att veta om merkostnaden blir mindre än de extra gåvor man kan få in.

Det här borde vara en tanke­ställare för de politiker inom, och utom, den borgerliga alliansen som stretar emot en utvidgning av reformen.

Lagom till ettårsdagen är det dags att låta gåvoavdraget växa. Det tjänar hela samhället på.

Powered by Labrador CMS