Krönikor
Elisabeth Sandlund: Ett dilemma för demokratin
Om kunskapen om centrala begrepp är dålig är risken stor att politikerna talar förbi väljarna.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Vet du vad 3:12-regeln är? Inte? Då är du i gott sällskap med mig – och med 84 procent av svenska folket. Detta enligt en undersökning som P1-programmet Språket låtit göra för att pejla hur mycket av det politikerna säger som väljarna verkligen begriper.
Nu kan man nog hänga med ganska väl i vad som sker i valrörelsen utan att kunna redogöra för just denna specifika företeelse. Det är allvarligare att sex av tio inte vet vad ”värnskatt” är. Eller att 35 procent inte har kläm på det livligt diskuterade ”jobbskatteavdraget”.
Om kunskapen om centrala begrepp är så dålig är risken stor att politikerna talar förbi väljarna och att deras budskap inte når fram. Och att vi som skriver och talar om politik i medierna spär på förvirringen. Sammantaget är detta ett demokratiskt problem som uppenbarligen inte bara rör en liten krets väljare.
Ännu tydligare blir problematiken när det handlar om de grupper i samhället som av speciella skäl har svårt att förstå komplicerade resonemang på krångligt språk. Det kan handla om människor som inte har svenska som modersmål eller om sådana som av andra orsaker har bristande språkförståelse. Risken är att de utesluts helt och hållet från att dra sitt strå till den demokratiska stacken på valdagen, trots att de i högsta grad är beroende av vilka politiska beslut som fattas.
I gruppen människor med intellektuell funktionsnedsättning, det som i dagligt tal kallas utvecklingsstörda, är det bara två av tio som deltar i valen. Det beror inte bara på svårigheter att förstå det politiska språket utan också på fördomar och praktiska problem. Kanske räcker inte personalen i gruppbostaden till för att följa dem som vill rösta till vallokalen, kanske är man osäker på om man får hjälpa till inne i själva valbåset (det är tillåtet!).
Inför årets val har Arvsfonden anslagit medel till ett spännande pilotprojekt, som drivs av FUB, Klippan och Vuxenskolan. I sju kommuner har studiecirklar för utvecklingsstörda genomförts där grundläggande frågor som ”Hur fungerar demokrati?” ” Vem får rösta och varför ska du rösta?” diskuterats. Dessutom har man ordnat lokala valdiskussioner med kommunpolitiker, som arbetats fram i cirklarna. Dessförinnan erbjuds politikerna en workshop i konsten att tala enkelt om politik. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som tackat nej av kostnadsskäl, medverkar dessutom i en folder där partiprogrammen tolkats på enkel svenska.
Men ska verkligen folk med utvecklingsstörning rösta? De är väl som barn, och barn har inte rösträtt. Ja, för det första är det tydligt utsagt, både i FN-dokument och i svensk funktionshinderspolitik, att politiska rättigheter gäller alla, oavsett intelligenskvot. Och för det andra, vem ska annars rösta för dem?
Vad 3:12-regeln är? Beskattningsreglerna för delägare i fåmansföretag, senast ändrade vid det gångna årsskiftet.
Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.
