Ledare
Hatbrotten mot religiösa oroande
Dags för ändring, Sverige har redan svikit för mycket.

De senaste åren har det rapporterats att den judiska församlingen i Malmö blivit allt mindre. Det är inte ett utslag för en vanlig medlemskris med vikande siffror utan beror på otrygghet och rädsla. Hatet och hoten har uttryckts så högt och frekvent att judar drivits på flykt bort från staden eller in i det privata.
Det är inget mindre än en skam för Sverige.
Möjligheten att välja sin religiösa övertygelse är en grundläggande rättighet, så även friheten att utöva denna tro.
Så ser vårt lands principer ut på pappret men praktik är som bekant ofta svårare än teori. Visst har tydliga fördömanden uttalats vid trakasserier och bevakning förstärkts i samband med hot, men konsekvenserna för förövarna har uteblivit.
Prioriteringen av anmälda brott och hot är ett samhälles signal om hur viktigt ett område är, och där har Sverige svikit för ofta och för mycket.
Därför är den alldeles färska domen i Malmö en framgång. På tisdagens dömdes en 19-årig man för att ha ropat glåpord till rabbinen Shneur Kesselman. Straffet blev milt, sammanlagt 2 000 kronor i dagsböter, men sänder den signal som alltför sällan sänts: Hat och hot riktat mot en människas religiösa identitet tolereras inte i detta land.
Shneur Kesselman har enligt egen utsago gjort åtminstone femtio polisanmälningar för liknande händelser de senaste åren, detta var första gången som det ledde till rättegång och en fällande dom. "Det känns viktigt för att poängtera att det här faktiskt är brottsligt – det är inte bara en lek som går att vifta bort. Det har blivit ett riktigt hot, inte bara mot mig som individ utan mot den judiska gruppens möjlighet att känna sig trygg på gatorna", säger han till Sydsvenskan.
Förhoppningsvis innebär domen ett trendbrott, för ett sådant behövs.
Tidigare denna vecka rapporterades att Katolska kyrkan i Karlstad utsatts för ännu en vandalisering, den artonde i ordningen.
”Eftersom attentaten är tydligt riktade mot Katolska kyrkan och inte drabbar andra lokaler i området går det inte att se det som annat är en hatkampanj mot församlingen”, skrev Esbjörn Hagberg, Svenska kyrkans biskop i Karlstad stift, i Nya Wermlands-tidningen direkt efteråt medan polisen hellre pratar om att det möjligen finns ”andra bakomliggande orsaker”.
Om sådana misstänks finnas ska de förstås utredas men även så fort det går offentliggöras.
Annars förstärks bilden av att hatbrotten mot religiösa är lågprioriterade och att det finns en ovilja att ta det riktigt på allvar.
Och eftersom religionen snarare är på framväxt än tillbakagång i Sverige så kommer problemet bara växa om det inte tas itu med, var så säker.