J Lee Grady: Sann apostel visar kärlek

För några år sedan hörde jag en predikant säga till en samling pastorer att de inte kunde utföra mirakel eller komma i åtnjutande av apostolisk auktoritet om de inte använde ordet apostel som titel. Så några av dem rusade iväg och tryckte upp nya visitkort.

Det var en dålig idé. Vi är så ivriga att kvalificera oss själva att vi glömmer att det bara är Gud som kallar, förbereder och sänder ut verkliga apostlar.

Den som tror att apostoliskt ledarskap handlar om auktoritära pyramidstrukturer eller om att göra sensationella under har missat något viktigt. Det blir tydligt när vi studerar aposteln Paulus liv. Paulus förklarade för thessalonikerna att det främsta kännetecknet på en sann apostel är kärlek.

Om vi söker apostolisk kraft och auktoritet måste de kanaliseras genom apostolisk kärlek, som har fyra kännetecken:

Den är påtagligt närvarande. Paulus levde med människorna i Thessalonike. Han gjorde inte ett snabbt nedslag, höll en god predikan och gav sig iväg. Precis som Jesus kom till jorden, levde bland oss och dog för oss ger sanna apostlar allt. Det räcker inte med att predika. (Och den "apostel" som ägnar mycket tid åt att ta upp kollekt åt sig själv är en bluffmakare.)

Den är uppoffrande. Paulus riskerade sitt liv i Thessalonike och han förutsåg att han skulle få lida. Men han fortsatte att be för sina efterföljare och längtade efter att få besöka dem igen, även om det innebar risker. Pengar nämner han överhuvudtaget inte. Tvärtom, han arbetade natt och dag för att inte vara en börda. Det är en kontrast mot moderna apostlar som tar tusen dollar i timmen i konsultarvode.

Den bygger relationer. Ordet "bröder" nämns 17 gånger i 1 Thessalonikerbrevet. Paulus ser kyrkan som Guds familj och sig själv som en öm moder och en stark fader. Hela brevet andas kärlek och det är inte konstigt att han slutar med att sända en helig kyss. Vad har hänt med denna heliga tillgivenhet i dagens kyrka? Nära relationer har ersatts av kall professionalism. Vi arbetar hårt medan sterila, kärlekslösa församlingar försöker växa. Vi använder olika knep för att fylla kyrkbänkarna eftersom vår kärlek inte är tillräckligt varm för att människor ska attraheras av Jesus.

Den är beredd på motstånd. Paulus anpassade inte budskapet så att det tilltalade sökare. Han konfronterade synden, bland annat i en av de mest rättframma förkunnelserna om sexuell synd som satts på pränt. Men det skedde som en kärleksfull fader, som vädjade till thessalonikerna att hålla sig inom de ramar som Gud gett dem. Det fanns inga spår av vrede, manipulation, härskarteknik eller hotelser.

Jag tror att Gud vill låta en ny våg av apostolisk kraft välla fram i vår tid. Men den smörjelsen kan inte anförtros oss om vi vägrar att växa upp. Vi måste vara tillräckligt mogna för att använda ordet "apostolisk" endast när vi vandrar den kärlekens väg som de första apostlarna anvisade.

J Lee Grady