Ledare
Joel Halldorf: Vänskap över religionsgränser har funnits – men politiken har förstört den
Erdoğans politik är inte bara okänslig, utan en skadlig provokation.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Sommarens sista kväll tillbringade jag på en strand, grillande tillsammans med några kristna familjer från Irak. Mellan kebaben och kycklingvingarna talade vi om kaoset i deras gamla hemland. Om splittringen och misstänksamheten, inte minst mellan religiösa grupper.
”Men hur var det innan krigen”, frågade jag. ”Var kristna och muslimer rädda för varandra då? Avskydde ni varandra?”
Nej, svarar de och berättar om tillit och vänskap. Om goda grannar och gemensamma fester. Samma självklara gemenskap över religionsgränserna berörde imam Awa Olwan, i ett av säsongens mest intressanta sommarprat i P1.
I dag tror många att vänskap över religionsgränser är omöjlig, men så har det inte varit historiskt. Vänskapen har funnits – men politiken har förstört den. USA:s destabiliserande invasioner och diktatorer som cyniskt ställt grupper mot varandra. Nu finns bara en skärva av Mellanösterns kristna kvar i regionen, och många bär på djupa sår efter att ha drabbats av våld från extremister som menat sig agera i Allahs namn.
En av dem som ökat spänningarna mellan kristna och muslimer är Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Under sommaren meddelade han att Hagia Sophia i Istanbul skulle bli moské igen, något som förverkligades på fredagen den 24 juli.
Hagia Sophia byggdes som kyrka av kejsar Justinianus år 537, och blev moské efter att sultan Mehmet II erövrat den år 1453. Turkiets sekulära diktator Atatürk gjorde sedan om den från moské till museum år 1934. Det är alltså en byggnad med en komplicerad historia, och precis som med mycket kulturarv kan man orda länge om vem som "egentligen" äger den.
Moderatpolitikern Stefan Olson varnar kristna för att "gå i fällan" genom att bli upprörda över Erdoğans tilltag (Dagen 23/7). Den turkiske presidenten vill provocera, och om kristna vredgas över hans beslut framstår vi som korsfarare, varnar han.
Olsson har rätt i att det är viktigt att skärskåda sina känslor i denna laddade fråga. Man bör inte drivas av revanschism eller stolthet, utan av en sorg över vad Erdoğans politik gör med relationerna mellan kristna och muslimer.
Läs också Vi måste freda religiösa världsarv som Hagia Sofia
Om Mellanöstern hade varit en region där kristna och muslimer levde tillsammans i tillit, då hade beslutet inte varit mycket att uppröras över. Men nu följer det ett alltför bekant mönster: Kristna trängs tillbaka och diskrimineras, och får sällan tillstånd att öppna kyrkor. Samtidigt förvandlas gamla kyrkor till moskéer: Inte bara Hagia Sophia, utan snart, fruktar många, också den vackra katedralen Chora.
Och allt sker i skuggan av terrorsekten IS folkmord på kristna.
Erdoğans politik är inte bara okänslig, utan en skadlig provokation. Han ställer grupper mot varandra i syfte att stärka sin egen vacklande position. Det är ett cyniskt maktspel som gör goda grannar till fiender. Det är detta som är den verkliga sorgen.
Läs mer Omvärlden kritisk – Erdogans beslut en öppen provokation
Joel Halldorf är teologie doktor och tidigare skribent på Dagens ledarsida. Han medverkar regelbundet på Dagens kultursidor.
