Ledare
KD vill både äta kakan och ha den kvar
Olika besked från KD:s toppnamn om subsidaritetsprincipen i EU-parlamentet, skriver Joakim Hagerius.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Lars Adaktusson har hamnat i blåsväder efter att Dagens Nyheter riktat kritik hur han har röstat mot abortfrågor under sin tid som Europaparlamentariker. Adaktusson svarar på Facebook och ger ett intellektuellt, principiellt hållbart svar. Utgångspunkten har varit den kristdemokratiska subsidaritetsprincipen: att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. När DN och liberala politiker framställer Adaktusson som extrem, svarar Adaktusson att hans ställningstagande gällt beslutsnivån, inte sakinnehållet.
Läs mer | Adaktusson slår tillbaka efter abortkritik
Rörigt värre blir det däremot när förstanamnet Sara Skyttedal skriver på Facebook: "Jag skulle inte ha röstat som Lars Adaktusson".
Subsidaritetsprincipen som Adaktusson vägletts av, och som Skyttedal tidigare motiverat "Make EU lagom-kampanjen" med, gäller alltså inte i detta fall.
Tvärtom, för Skyttedal är det viktigt att rösta för resolutioner som riktar kritik mot andra länder som kränker kvinnor.
Med liknande resonemang skulle Skyttedal kunna ställa sig positiv till EU:s resolution om en social pelare med syfte att minska antalet människor som riskerar social utestängning. Men i detta fall tolkas subsidaritesprincipen annorlunda: att man inte ska lägga sig i andra länder.
Och hur är det med andranamnet David Lega, som tänker göra till huvudsak att kämpa för människor med funktionsnedsättning? Om det ska bli meningsfullt behöver man jobba för ett förhållningssätt också i andra länder än Sverige. Den social pelaren eller andra resolutioner kan då vara nog så viktiga redskap för att påverka EU i rätt riktning.
Det är inte helt tydligt vad ett lagom EU betyder. Och visst får man känslan att KD vill äta kakan och ha den kvar.
Joakim Hagerius är tidigare opinionsredaktör och ledarskribent på tidningen Dagen.
