Ledare
Kristenheten behöver mer av Andens kraft
Karismatisk förnyelse något att be över för alla kristna i Sverige.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Svensk kristenhet behöver mer av den helige Ande, inte mindre. På det internationella planet vet vi att det är de karismatiska och pentekostala kyrkorna som växer mest av alla. Det finns ingen anledning att tro att det behöver se annorlunda ut i vårt land. En karismatisk förnyelse, av det slag som Ingemar Helmner efterlyser i dagens debattartikel, är något att be över och arbeta för. Det gäller var och en, oberoende av var man hör hemma på den kristna kartan. Den helige Ande känner inga samfundsgränser. Andens vind blåser som bekant var och vart den vill.
Om Kalla faktas tilltag att granska de så kallade mirakelpredikanterna i veckans program har redan mycket sagts. Men något gott kan komma också ur det mest undermåliga tv-program.
Kanske ska vi se TV4 som en ropande sten som sätter igång tankeverksamheten inom kristenheten, genom att på nytt sätta fingret på behovet av att bejaka den helige Ande som en verksam kraft i såväl församlingens som mitt eget kristna liv och Andens gåvor som något för varje kristen att sträva efter?
Till dessa gåvor hör inte minst tungotalet, en företeelse som vi i dag ägnar stort utrymme åt på nyhetsplats. Dagens enkät med pastorer och präster är ingen vetenskaplig undersökning men den visar att tungotalet lever och frodas inte bara i de kristna sammanhang där det av tradition haft en självklar ställning utan på väldigt många håll i den svenska kristenheten. Åtskilliga Dagenläsare blir säkert uppmuntrade, många överraskade – och några kanske till och med skrämda över att något så förnuftsvidrigt inte har avförts från den moderna dagordningen.
En urskiljbar trend tycks vara att det talas mindre i tungor i offentliga sammanhang och mer i privata, att tungotalet i vår tid i stor utsträckning utgör ett personligt bönespråk i samtalet med Gud. Dess funktion som ett praktiskt verktyg för att befrämja kommunikationen mellan jord och himmel kan inte överskattas.
Det är ju ett utmärkande drag hos den helige Ande, att vilja vara vår hjälpare i vardagslivet, att underlätta tillvaron här på jorden som människa och som kristen.
Det stämmer mycket väl överens med Lewi Pethrus syn på andedopet, på vilket tungotalet brukar ses som kvittot.
”Det finns de som säger, att den som är född på nytt är andedöpt, och att ingen annan är född på nytt, än den som upplevat Andens dop. Detta skulle jag icke våga att förkunna. Vi tror, att den som är född på nytt är ett Guds barn; och om han går ur tiden, går han hem till himmelen. Men en sak är klar, och det är, att hans liv på jorden icke kan bli, vad Gud velat, därför att han icke är fylld med den kraft som han så väl behöver”, skriver han i memoardelen ”Hos Herren är makten”.
Uttolkat till lite mer modern svenska: man kan vara en god kristen och komma till himlen utan att vara andedöpt och tala i tungor – men man missar något väsentligt om man tackar nej till den kraft och de verktyg den helige Ande vill utrusta var och en med som gör livet här och nu enklare och mer i samklang med Guds vilja.
Det är ett förhållningssätt som bör underlätta att man utan åthävor mer än vad som sker i dag predikar om andedopet och Andens gåvor och därmed väcker människors längtan efter att få del av dem. Alphakursernas framgång i Sverige ska inte underskattas i detta sammanhang eftersom det i det tvingande konceptet ingår en lika självklar som sund undervisning även om det tredje hörnet i treenighetens triangel.
Den helige Ande är inte bara vår hjälpare utan också vår tröstare. Miljoner svenskar besöker under den instundande helgen kyrkogårdarna för att tända ljus och med sorg och vemod men även med tacksamhet minnas de nära och kära som gått ur tiden.
Visst kan vi se ljuslågorna inte bara som ett synligt tecken på att den som lämnat jordelivet inte är bortglömd utan också på att Anden vill ge den som sörjer tröst och hjälp.
Jag tänker på den skylt som jag som nykristen såg vid en ljusbärare i en norsk kyrka: ”Om du inte vet hur du ska be, tänd ett ljus så ber den helige Ande för din räkning.” Vid den tidpunkten hade jag bara vaga och förvirrade begrepp om vad Anden kunde ge. Jag tackar Gud för att han ledde mig till ett karismatiskt kristet sammanhang med sund undervisning och kärleksfull förbön.
Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.
