Ledare
Kristna var först med feminism
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Under många århundraden skrevs historien av män om män. Detta brukar anföras av dem som, med rätta, vill bredda historieskrivningen till att i högre grad omfatta även kvinnor. Det är en fråga om makt: Den som känner till historien har större möjligheter att förstå och påverka sin framtid. Detta är drivkraften bakom feministiska bidrag till att komplettera, och, i vissa fall, ändra historieskrivningen från ”history” till ”herstory”.
Initiativet är inte alls fel. Men resultatet är tyvärr inte alltid så mycket annorlunda än det man skyller männen för: ensidigt och missvisande.
En vanlig tendens är nämligen att utmåla kyrkan och den kristna tron som enkom förtryckande av kvinnor, genom århundraden. Att kvinnlig frigörelse uppkom först i samband med upplysningens tidevarv, uppgörelsen med kristen tro och liberala och socialistiska tänkares genombrott. Men det är en för enkel, och ibland direkt felaktig analys.
I en nyligen utgiven bok på Timbro förlag, ”Feminism en antologi” anförs samma tes: Att ifrågasättandet av uppfattningar om Gud skulle vara förutsättningen för lika rättigheter. Som exempel anförs ”den skotske prästen John Knox” kritiska text mot kvinnliga regenter och hur denna fick kraftigt mothugg av en ”John Aylmers” (sic!). Den senare fick dock inte någon titel av skribenten Louise Persson. Av någon anledning sågs det som onödigt att upplysa läsaren att Aylmer var biskop.
Exemplet Knox-Aylmer hade i stället kunna användas för att visa på en mer korrekt historieskrivning: Att inom Kyrkan fanns krafter som med emfas motsatte sig kvinnans rättigheter. Men inom samma kristenhet fanns även rösterna för alla människors lika och okränkbara värde. Faktum är att de feministiska tänkare som brukar anföras som exempel på kvinnlig frigörelse från kyrkans förtryck (somliga även i Timbros antologi), Marie de Gourney, Christine de Pizan, Mary Wollenstonecraft, faktiskt pläderade för kvinnans rättigheter utifrån att Gud skapade både man och kvinna till sin avbild. Ja, självaste John Locke, den moderna liberalismens viktigaste tänkare, var tydligt förankrad i kristen idétradition.
Upplysningstiden kan inte förstås utan sina rötter i den kristna medeltiden. Thomas av Aquino (1225–1274), en av kristendomens viktigaste tänkare, betonade att kvinnan inte skapades till mannens tjänarinna utan till att vara en partner, att månggifte är fel, att maken inte är sin hustrus domare och att kvinnan kan inneha såväl världslig makt som förvärvs- och egendomsrätt. Ställningstaganden som trots sin stora inverkan på kvinnors rättigheter påfallande sällan tas upp i feministisk historieskrivning.
Detta passar dock inte dem som gärna vill utmåla kristen tro som den största fienden till kvinnors rättigheter. Att komplettera och bredda berättelsen om mänsklighetens tid på jorden är i allra högsta grad viktigt för att öka förståelsen, inte minst för kvinnors och minoriteters situation. Det förutsätter dock att den historia som nu skrivs är rättvisande.
Läs mer ”Bibeln är patriarkal men vi måste fråga oss vad som är Guds hjärta”
Frida Park är opinionsredaktör på Dagen.
