Ledare
Lång natts färd mot osäkerhet i USA
USA:valets resultat dröjer men Trump utropar sig som segrare

Precis som för fyra år sedan blev det amerikanska presidentvalet en rysare, ur svenskt perspektiv en lång natts färd mot en onsdagsmorgon när det är omöjligt att gissa såväl vem som kommer att avgå med segern som när valresultatet är slutgiltigt klart.
Utmanaren Joe Biden var först ut med att vända sig till sina supportrar och uppmuntra dem: “Det ser ljust ut för oss”, förklarade han vid halvsjutiden på morgonen svensk tid. Självklart ger Biden inte slaget förlorat förrän allt är klart, när det nu blir. Och det är långtifrån omöjligt att det går hans väg i minst två av nagelbitarstaterna Pennsylvania, Michigan och Wisconsin, när också de enorma mängderna förhandsröster är räknade. Men precis som 2016 är det tydligt att opinionsundersökningarna har underskattat Donald Trumps förmåga att mobilisera sina väljare. Och att Demokraternas förhoppningar om en jordskredsseger tidigt kom på skam.
När Trump så småningom äntrade talarstolen i Vita huset levde han upp till förväntningarna. Han förklarade att valet redan var vunnet och att motståndarna genomfört ett “allvarligt bedrägeri” riktat mot den amerikanska allmänheten när de insett att de inte har en chans. “Jag går till Högsta domstolen och stoppar all röstning”, förklarade han men menade rimligen “rösträkningen”. Vicepresident Mike Pence försökte omedelbart släta över, vilket enbart ökade förvirringen.
Det är fullt möjligt att Donald Trump vinner presidentvalet när alla röster är räknade, vare sig de har avgivits i förväg eller på valdagen, och alla eventuella juridiska processer är avklarade. Farhågorna för vad det kommer att innebära ökade ytterligare efter hans uppträdande på valnatten.
Men hans sätt att uttrycka sig bådar inte gott för att han, om Joe Biden avgår med segern, kommer att upprätthålla den långvariga traditionen att förloraren i ett presidentval omedelbart håller ett “concession speech”, ett avskedstal där den som ska bli efterträdare gratuleras. De norska teologerna Bård Norheim och Joar Haga belyser hur viktigt detta är i en läsvärd debattartikel i Bergens Tidende. Sannolikheten att Trump följer sina föregångare i spåret på denna punkt är, för att uttrycka det försiktigt, inte särskilt stor.
Vare sig USA:s nästa president heter Donald Trump eller Joe Biden borde det bli en viktig uppgift att försöka ena en djupt kluven nation. Biden har varit tydlig med att han ser det som en självklarhet att vara president för hela nationen, inte bara för de demokratiska väljarna. Ett motsvarande uttalande från Trump skulle ha varit valets största sensation. Med honom i Vita huset i ytterligare fyra år är risken stor att polariseringen inte bara består utan förstärks.