Panik hos hovet och universitetet

"Trafficking" och "abort" är två starka signalord men med helt motsatt effekt. Säg att du arbetar mot trafficking och alla, inklusive Uppsala universitet och kungahuset, hoppar på tåget för att visa hur viktigt ämnet är. Våga hävda att de höga abort­talen i Sverige är ett problem eller att frågan om abort inte enbart gäller kvinnans rätt till sin egen kropp utan ytterligare två individer, nämligen barnet i magen och dess far, och ditt sammanhang betraktas som pestsmittat.

Det är förklaringen till den pinsamt dåliga hantering som gör att det inte blir någon internationell konferens om trafficking i Uppsala på onsdag och ingen utmärkelse, Scandinavian Human Dignity Award 2014, till drottning Silvia.

En ledarkrönika i Aftonbladet räckte för att utlösa en panikreaktion när det stod klart att initiativtagaren, Scandinavian Human Rights Lawyers med ordförande Ruth Nordström, i andra sammanhang förfäktat åsikter i abortfrågan som inte betraktas som rumsrena i dagens debattklimat. Att det ämnet inte alls stod på agendan för konferensen bedömdes uppenbarligen som betydelselöst.

Det är ett både kort- och trångsynt betraktelsesätt. Dessutom: Det hade varit illa nog om drottningen tackat nej till utmärkelsen och universitetet avböjt att vara medarrangör redan i planeringsskedet enbart av det skälet att initiativtagaren har "fel" åsikter i en helt annan fråga.

Att beskeden kommer endast några få dagar i förväg när programmet sedan länge är spikat vittnar om en valhänthet och en bristande professionalitet som förvånar.

Verkligheten är att trafficking är ett stort och växande problem i världen. Drottning Silvia ska ha all heder av att hon engagerat sig i det mödosamma arbetet att bilda opinion mot den människohandel som drabbar främst, men långtifrån enbart, unga kvinnor.

Men verkligheten är också att abortfrågan måste kunna diskuteras öppet och problematiserande utan att stigmatisera den vars hållning avviker från huvudfåran.

Det är verkliga problem att antalet aborter i Sverige ligger på en högre nivå än i jämförbara länder trots sexualupplysning och god tillgång på preventivmedel, att antalet kvinnor som gör upprepade aborter och därmed utsätts för en ackumulerad hälsorisk visar tendens att öka och att många kvinnor (och deras män) som valt abortvägen mår känslomässigt dåligt.

Detta, och annat, måste få diskuteras utan att utlösa beröringsskräck av det slag som Uppsala universitet och hovet visar.

Det gör inte saken bättre att de inte är ensamma. I debattartikeln härintill berättas om att den kristna studentorganisationen Credo nekats att hyra en lokal för en temadag sedan det blivit känt att det fanns abortkritiker bland de medverkande, alldeles oavsett att ämnet också här var ett helt annat.

Tokerier är ett snällt ord. Galenskap ett elakare.

Elisabeth Sandlund

Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.