Ledare
SD på frammarsch trots nya incidenter
Övriga partier får inte överge humanitär migrationspolitik
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Som väntat fattade Sverigedemokraternas partistyrelse beslut om att utesluta ett antal medlemmar ur partiet, däribland ungdomsförbundets ordförande och vice ordförande. Visst händer det då och då att enstaka medlemmar utesluts även ur andra partier men att det sker i stor mängd och inför öppen ridå tillhör inte svensk politisk vardag. Tanken går till de utrensningar av “feltänkande” som partier på den yttersta vänsterkanten historiskt ägnat sig åt, episoder som inte sällan lett till partisplittring.
Nu handlar det inte om ett marginellt parti utan chans till inflytande i svensk politik utan om ett parti som enligt de senaste opinionsmätningarna har närmare var sjätte svensk som sympatisör och en tydligt uttalad ambition att bli nummer två i storlek.
Dit är det förvisso fortfarande en bra bit kvar. Enligt Demoskops aprilundersökning skiljer det närmare tio procentenheter mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Men medan M står och stampar vinner SD mark steg för steg. Den enda tydliga trenden i opinionsmätningarna är en stadig uppgång på runt en procentenhet per kvartal för SD. Inte undra på att partiets företrädare vädrar morgonluft.
I vilket annat parti som helst skulle sådana förhoppningar stäckas av interna strider av det slag som nu utkämpas där forna partikamrater beskylls för än det ena än det andra och tillmälena haglar.
Men SD är inget normalt parti utan har gång på gång stärkts och inte knäckts av incidenter och skandaler. Om inte annat kan alltid offerkoftan tas på och de som ifrågasätter och kritiserar beskyllas för att vara företrädare för den förhatliga politiska korrektheten som inte vill låta SD komma till tals i debatten.
Som varje mediekonsument kan konstatera är det en falsk bild. Om det funnits en tid när försök gjorts att tiga ihjäl SD är den sedan länge förbi. Men myten lever och underhålls av partiets företrädare – och ifrågasätts uppenbarligen inte av breda väljargrupper.
Demoskops analys av opinionssiffrorna pekar på att SD inte längre är de unga lågutbildade männens parti utan snarare deras fäders genom att stödet ökat kraftigt i gruppen män mellan 55 och 65 år. Tecken på att även mödrarna följer med kan skönjas. Och SD:s nya sympatisörer utgörs i stor utsträckning av desillusionerade borgerliga väljare, även om man också vinner mark på Socialdemokraternas bekostnad.
Hur har det blivit så här? Uppenbarligen har övriga partier misslyckats med att ta tillbaka initiativet i frågor som rör migration och integration. Ju mer detta område kommer i fokus, desto fler känner en dragning till SD.
Lösningen är inte att sluta tala invandringspolitik utan att oförtröttligt stå fast vid den enda rimliga hållningen: Sverige har ett ansvar att, tillsammans med andra nationer som har förmånen av att leva i fred, erbjuda en fristad för förföljda och krigsdrabbade människor även om det innebär kortsiktiga påfrestningar – som med genomtänkta men snabbt genomförda reformer kan bemästras bättre än vad vi hittills mäktat med.
Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.
