Ledare
Ta debatten om adventsuppropet
Så kan kritiken mot kravet på ändrad skollag bemötas
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Adventsuppropet väckergenklang. Många har redan skrivit på listorna. Det är uppenbart att ämnet engagerar inte bara kristna utan också människor utanför kyrkan.
Men visst finns det sådana som är kritiska mot aktionen. Konstigt vore det annars. I en demokrati är det inte bara tillåtet utan önskvärt att ha en avvikande åsikt och att framföra den. I en dylik diskussion kan varje Dagenläsare hamna. Här är några av de vanligaste invändningarna och förslag om hur de kan bemötas.
Invändning ett: I sakfrågan håller jag med. Men kristna ska inte ägna sig åt protestlistor och sådant. Det är under vår värdighet och får antagligen ingen effekt. Och det kan få oss att framstå som offer.
Bemötande: I vår tid gäller det även för kristna att göra sin röst hörd med de metoder som står till buds. Att visa att väldigt många människor i hela Sverige står bakom kravet på en lagändring har ett egenvärde även om det inte skulle leda till en omedelbar förändring. Flera ledande politiker har redan markerat att de anser att Skolverkets tolkning av lagen får märkliga konsekvenser. I ett sådant läge kan en namninsamling få balansen att tippa.
Invändning två: Det är bättre med tyst diplomati. På många håll fungerar dialogen mellan skola och kyrka tillfredsställande och den får inte störas.
Bemötande: Avsikten med att kräva en ändrad skollag är att åstadkomma ett ramverk inom vilket skola och kyrka kan fortsätta eller inleda ett gott samarbete. Många rektorer är osäkra på hur de ska tolka påbudet att ha total kontroll över det som sker i en samling i kyrkan. Det är bättre för båda parter med ett klargörande.
Invändning tre: Ni har fel i sak. Sverige är sekulariserat och kyrkobyggnaderna tillhör oss alla. De måste kunna användas till annat än kristen verksamhet, till exempel skolavslutningar utan att Gud finns med i bilden.
Bemötande: En kyrka är inte vilken samlingslokal som helst. När skolan är gäst där och en präst finns med som värd måste han eller hon tillåtas utöva sin profession, att tala om den kristna tron, på ett sätt som är anpassat till situationen.
Invändning fyra: Kyrkan vill ha kvar skolavslutningarna för att trycka på barnen den kristna tron och påverka dem så att de blir medlemmar.
Bemötande: Den präst som använder skolans samling i ett sådant syfte får knappast förnyat förtroende att ta emot eleverna. Att få en presentation av den kristna tron ger på sikt unga människor möjlighet att själv ta ställning.
Invändning fem: Vi lever i ett mångreligiöst samhälle och exempelvis muslimer tar illa vid sig av att deras barn tvingas besöka en kyrka.
Bemötande: Människor som själva har en tro har sällan problem att möta andras livsåskådningar. Det är inte från det hållet som kritiken kommer.
Elisabeth Sandlund är journalist, författare och tidigare ledarskribent på Dagen. Hon skriver kolumner på Dagens ledarsida.
