Livsstil

80-åringarna Stig och Rut Öberg lever isolerade - men nära församlingen

Som många andra 80-åringar sitter Stig och Rut Öberg mestadels inne i sin lägenhet i Sollentuna i denna tid. Det är en stor kontrast mot deras vardag i vanliga fall, som är fylld av social samvaro, barnbarn och församlingsliv. – Det känns nästan som att man vore pestsmittad, konstaterar Rut Öberg.

Makarna Ruth Öberg och Stig Öberg har inte umgåtts med andra på flera veckor.
Makarna Ruth Öberg och Stig Öberg har inte umgåtts med andra på flera veckor.
Publisert Sist oppdatert

Vi skulle ha träffats på deras luftiga takterrass som ligger ovanpå lägenhetshuset i Sollentuna. Men lite halsont hos Dagens reporter satte stopp för de planerna. Det fick bli ett samtal över telefon i stället. Ett redskap som både Stig och Rut Öberg använder betydligt mer frekvent numera.

– Det blir många samtal, till ensamma vänner och till barnen. Vi skriver också till varandra över Facebook, med vår bönegrupp, för att på så sätt fortsätta hålla kontakten, säger de.

Makarna har gått in för att vara lydiga samhällsmedborgare och följer myndigheternas råd till punkt och pricka. I vanliga fall traskar de ner till matbutiken och apoteket på några minuter, men inte ens den friheten tillåter de sig i dag. Av de fyra barnen finns en dotter med familj i Sollentuna, som ställer upp och uträttar ärendena åt dem.

– De handlar åt oss, men när de kommer med maten backar de undan när vi öppnar dörren, förklarar Rut.

– Det är nästan som att man vore pestsmittad, tillägger hon med ett litet skratt.

Nog förstår de att all social distansering är av omsorg om varandra och både Stig och Rut är själva noga med att inte gå för nära människor när de är ute på promenader. Dels har de båda åldern inne, med viss råge, för att tillhöra riskgruppen, dels har Rut astma och Stig har genomgått en bypassoperation. Faktorer som riskerar att ligga dem i fatet när viruset sprids.

Men det rika sociala livet som de lever i vanliga fall lämnar ett tomrum efter sig, helt klart.

– Allt är satt på sparlåga. Vi tillhör Grindtorpskyrkan i Täby där vi har många vänner, men allt är inställt. Vi får inget kyrkkaffe längre, vilket är mycket tragiskt, säger Stig, halvt på skämt, halvt på allvar.

Folkhälsomyndighetens råd är tydliga: Är du 70 år eller äldre – ja, då bör du begränsa dina sociala kontakter rejält och hålla dig hemma så mycket som möjligt under en tid framöver. Då ökar nämligen chansen betydligt att man håller sig själv frisk, inte smittar and­ra och på så sätt avlastar sjuk­vården. Paret Öberg har fått lägga om många av sina vanor efter de råden.

– Det är inte alltid kul att behöva hålla sig undan allting, säger Rut.

– Man är van att gå ut i affärer och kunna röra sig fritt, men eftersom vi anses vara en riskgrupp måste vi avhålla oss från allt. Friheten blir på så sätt inskränkt under en tid.

Men trots avsaknad av församlingsgemenskap, att kunna gå och handla på egen hand eller bjuda hem vänner så är det något annat som överglänser den begränsade friheten; nämligen tacksamheten över allt som ändå är bra i livet just nu.

– Vi har sagt till varandra många gånger under dessa veckor, att vad bra vi ändå har det. När vardagen blir så avskalad får man i stället tillfälle att glädjas över de små sakerna på ett annat sätt. Det får man påminna sig om när man saknar kyrkkaffet, säger Stig.

– Och inte nog med det, alla människor är så vänliga nu. De som ringer hit avslutar ofta samtalet med orden ”ta hand om dig”. Även när de ringer från myndigheter. Det har blivit en annan ton, det är påtagligt, säger Rut.

Hur gör ni för att få andlig förkovran när kyrkan håller stängt?

– Vår församling är väldigt på alerten och pastorerna lägger ut andakter, gudstjänster och skickar ut meddelanden flera gånger i veckan. De håller oss varma, säger Stig.

– Det är klart man saknar själva gemenskapen, att sitta i bänken och se varandra, kyrkkaffet är en höjdare, men jag tycker att många distraktioner försvinner i en gudstjänst när man deltar digitalt. Jag tar till mig det som sägs minst lika bra. Upplevelsen av musiken blir dock inte alls densamma.

Vad längtar ni efter att få göra när väl restriktionerna lättar?

– Resa till våra barn. Få ut och röra på oss och hälsa på familj och vänner! säger makarna Öberg nästan i mun på varandra.

– Men det ska nog gå bra detta, även om isoleringen drar ut på tiden, det har det gjort hittills. Det är bara att bita i det sura äpplet. Vi har det ju ändå bra.

Läs också Laila Dahls fem råd för mentalt lugn under Coronakrisen

Powered by Labrador CMS