Blessing Ankra: Det är svårt att vara kristen i förorten

Sveriges kristna råds rapport om att vara kristen i skolan är tydlig. Skolan är inte alltid en trygg och generös miljö för elever som har en kristen tro. Att vara troende likställs ofta med att vara oförnuftig. Enlig SKR-rapporten finns en atmosfär i skolan som gör det acceptabelt att kommentera och håna unga människors tro. Ungdomar och unga vuxna berättar att de känner sig olustiga och att de skämtas om tron på deras bekostnad. Kommentarerna kommer både från andra elever men till hög grad även från lärare.

– Man märker hela tiden av ett religionsförakt, menar David Sundström, rektor på Kristna skolan i Stockholm.

En hård skolmiljö för troende elever är inte ett nytt fenomen. Men SKR:s rapport har fått politikerna att uppmärksamma problematiken att kristna ungdomar i hög grad blir ifrågasatta och ibland till och med kränkta för sin tro.

– Jag har många kollegor som upplevt detta och har själv haft samtal med flera ungdomar som ger uttryck för just detta, säger David Sundström.

David Sundström, rektor.

I slutet av 1990-talet var David själv elev på en skola i en av Stockholmsförorterna. Det han fick uppleva där gjorde att han bytte skola.

– Läraren inledde lektionen med att säga att Bibeln är en påhittad bok, att det här kan man inte tro på.

Enligt David avfärdade läraren historien om hur Jesus går på vattnet genom att ställa eleverna den retoriska frågan ”Hur kan man tro på något sådant?”

Vi befinner oss på Kristna skolan i Stockholm. Hit flyttade åttondeklassaren Blessing Ankra för tre år sedan. Hennes familj kommer från Ghana och under sina fem år i Sverige har hon suttit i många olika klassrum. Oavsett om skolan dominerats av elever med muslimsk eller sekulär bakgrund har hon upplevt sig utsatt av elever och även i vissa fall lärare.

– Det var en lärare som jag hade stort förtroende för som sa att hon tyckte att jag borde bli muslim. Hon var själv muslim och ville liksom ändra min tro, säger Blessing Ankra.

Påtryckningar av just den sorten har varit vanliga. Blessing beskriver att det funnits personer som inte bara försökt få henne att lämna tron utan också velat övertygat henne att anta en annan tro. Denna press upplevde hon från både muslimer och ateister. "Varför tror du inte på vetenskap? Det är ju bevisat!" Fick hon höra redan som 11-åring.

Hennes muslimska kompis ville att hon skulle byta tro. Hon såg även hur andra elever i samma situation påverkades. En annan kristen tjej på hennes skola orkade till slut inte med påtryckningarna.

– Det var en annan kristen som påverkades av de andra, hon bytte religion.

Utifrån exemplen som Blessing ger är det tydligt att den rådande majoritetens åsikter anses vara överlägsna minoritetens. Det hon och SKR:s rapport förmedlar är att den troende minoriteten riskerar att kränkas av majoriteten.

– Det är svårt att vara kristen i förorterna och om jag inte kommit till kristna skolan hade jag nog inte varit kristen längre, säger Blessing.

Hon upplever just ifrågasättandet som värst kränkande.

– Jag tycker det är kränkande att hela tiden påpeka att någons tro är fel. Speciellt när man är barn. Det är nästan som hjärntvätt, menar hon.

Blessing berättar att hon ofta fick stå till svars för varför hon var just kristen. När Blessing berättar får man knappast känslan av att klasskompisarna varit nyfikna utan ifrågasättande. Av just den anledningen att hon är kristen kunde hon också uppleva sig utstött och utpekad.

– ”Kolla på den där kristna!”, förstod jag att de sa när jag började lära mig lite arabiska, berättar hon.

– Man utrycker sig ofta negativt mot kristna i Sverige. När jag bodde i Italien var det bättre. I och med att de är många katoliker där så förstod man mig, fortsätter hon.

SKR:s rapport visar att förståelse för och acceptans av kristna ungdomars tro inte alltid är en självklarhet. Blessing berättar att det finns flera andra i klassen som tidigare utsatts för liknande situationer. I samtalet med David Sundström, rektorn på Kristna skolan förstår vi att det finns många levande exempel bakom SKR:s rapport vars historier vi inte hört än.

– Vi intervjuar varje elev innan de antas. I många intervjuer får vi höra om liknande erfarenheter som Blessing berättar om. Föräldrar och barn väljer att byta skola, säger David Sundström.

För honom blev flytten till Kristna skolan under högstadietiden ett livsviktigt beslut.

– Jag minns att det var skönt att få komma till en plats där man var accepterad. Där jag fick vara mig själv. Jag vet inte om jag hade gått med Gud annars, menar han.

Högstadieåren på dåvarande Södermalmskyrkans kristna skola förberedde honom för gymnasiet där han menar att han ifrågasattes för sin tro av både lärare och andra elever.

– Men då hade jag grundat mig och hade argument så att jag kunde stå upp för min tro.

Läs mer Ny generation: Lärare vill ofta tysta ner elever som har en tro

Men påtryckningarna upphörde inte med studenten, väl inne på lärarhögskolan upplevde han en lika nedvärderande atmosfär som på skolorna.

– Jag gick lärarutbildningen och där upplevde jag en snäv åsiktskorridor, det bara är så, förklarar David.

Samma atmosfär som eleverna beskriver i skolan menar alltså David råder också inom lärarhögskolan.

– Även på högskolan, där framtida pedagoger formas ska man tycka och tänka på ett visst sätt, berättar han.

– Tro och vetenskap framställs alltid som motsatser. Man anses per definition vara föraktfull mot vetenskap om man är kristen, säger han.

– Jag tror att mycket är baserat på okunskap, säger han men menar också att religionsföraktet märks av utanför skolan bland annat i synen på konfessionella friskolor.

Frågan om Kristna friskolors vara eller icke vara är högaktuell och Blessing som funnit en fristad i Kristna skolan tycker att det är tråkigt att möjligheterna att etablera denna typ av skolor stoppas.

– Det är synd att man vill stänga ner, det finns fler som är utsatta, avslutar hon.

Tobias Privén

Läs också Hälften av alla kristna elever har blivit kränkta i skolan