Därför lyxar vi till det innan fastan

”Ät, drick och var glad. Vi möts i Guds stad” skrev några gäster i mina föräldrars gästbok. Kanske var de på besök vid fastlagen.

På medeltiden var fastlagens dagar fyllda av karne­valsliknande upptåg. Det var frosseri i mat, framför allt kött. Skådespel med religiösa budskap uppfördes.

Men vad betyder fastlag?

– Man skulle kunna tro att ordet fastlag är en kombination av fasta och lag, men så är det inte. I stället lär det gå tillbaka på ett gammalt ord som betecknar förberedelsen före fastan, som ju inleds först på askonsdagen, säger Göran Larsson, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan.

Äta, frossa och leva lite rullan innan man kommer till askonsdagen. Ta farväl, carne val, av kött. Hur går det ihop?

– Kombinationen av ­karneval och lång fastetid blir mera begriplig om vi betänker att fastetiden i kyrkans tradition inneburit en fasta som var kännbar. Fortfarande är det så i de äldsta kyrkotraditionerna. Jag tror att det då kanske kunde vara naturligt att skapa denna kontrast mellan att festa och att fasta.

– Jag tycker att vi i vår tid går miste om något när vi inte längre markerar skillnaderna mellan olika tider. Det gäller framför allt skillnaden mellan vardag och helgdag. Jag undrar hur många människor i den yngre generationen som upplevt den ”helgd” som vår barndoms söndagsfirande innebar.

Hur bildar fastlagen och fastan en enhet?

– Ofta delas fastetiden upp i förfastan och den egentliga faste­tiden. Förfastan börjar omkring 70 dagar före påsk med söndagen Septuagesima. Det namnet går tillbaka på det latinska ordet för den sjuttionde.

– Fastlagssöndagen två veckor senare avslutar denna förfasta tillsammans med måndagen och fettisdagen. Dessa tre dagar kallas fastlagen, som alltså är en förberedelse inför fastetiden, som i sin tur utgör en förberedelse inför påsken.

Göran Larsson menar att faste­tiden som utgörs av 40 dagar kan symbolisera både Jesu 40 dagar av fasta i öknen och Israels 40-åriga ökenvandring.

– Den direkta anledningen till fastetiden är att vi ska förbereda oss inför Stilla veckan då vi får följa Jesus på hans sista svåra vandring mot korset.

Kommer du att predika på söndag, på fastlagssöndagen?

– Ja, det ska jag göra. Predikan ska handla om det som är temat för fastlagssöndagen, ”kärlekens väg”. Jag vill betona att denna kärlekens väg löper som en huvudled rakt igenom Bibeln från början till slut. Gud är till hela sitt väsen självutgivande kärlek. Därför börjar kärlekens väg i Guds hjärta. Och den bör sluta i våra hjärtan med en tro som är verksam i kärlek. Kraften till det hämtar vi hos Jesus som kom, inte för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många, som det står i dagens evangelietext.