Livsstil
”De flesta klarar av att dricka måttligt”
Folkhälsominister Morgan Johansson talar inte längre, som socialdemokraterna gjorde förr, i termer av ”restriktiv alkoholpolitik”, utan föredrar formuleringen ”ansvarsfull alkoholpolitik”.
Uttrycket ”restriktiv” är numera reserverat för narkotikapolitiken. Där menar folkhälsoministern att ordet passar bättre, eftersom Sverige inte på minsta vis är berett att släppa på sin avvisande inställning till allt narkotikabruk.Det är skillnad på narkotika, vilket är förbjudet att köpa och använda och alkohol, som majoriteten av svenskarna nyttjar, är hans inställning.Folkhälsoministern håller förvisso med om att alkoholkonsumtionen ökat dramatiskt de senare åren, men vill ändå inte ange några lägre nivåer som vore mer lämpliga än dagens höga.– Jag delar inte ut några pekpinnar, jag kan inte säga åt människor att dricka mindre. De flesta klarar av att dricka alkohol måttligt. Några klarar det inte – och dem ska vi göra allt för att stödja och ge en behandling värd namnet.Så i stället för att bara hålla fast vid det gamla totalkonsumtionstänkandet riktar Morgan Johansson in sig på fyra områden som han anser ska vara helt alkoholfria: Graviditeten, arbetsplatsen, trafiken och ungdomsåren. Här tänker regeringen satsa åtskilliga miljoner för att vända alarmerande uppåtgående trender. gravida dricker i dag i större omfattning än för bara några få år sedan, rattfylleriet ökar och supandet bland unga har på kort tid ökat dramatiskt. Detta oroar folkhälsoministern och han är beredd till omfattande insatser för att få ner konsumtionen på just dessa fyra områden.Ingen nykterhetsrörelseMorgan Johansson understryker att socialdemokratin inte är någon nykterhetsrörelse, men att partiet givetvis vill driva en ansvarstagande alkoholpolitik. Den socialdemokratiska synen på dessa frågor är, enligt Johansson, att varje människa har ett ansvar för sig själv och sitt eget förhållande till alkoholen, men också att ta ansvar för sina kamrater.– Vi är många som vet hur hårt alkoholen kan drabba vissa människor. Och dem måste vi vara beredda att bistå.Det är missbrukarvården han i det avseendet har i tankarna. Den har försämrats på ett katastrofalt sätt den senaste tiden, erkänner Morgan Johansson.– Det är en av mina viktigaste uppgifter att lyfta den, säger han.Antalet behandlingsplatser minskar medan de tunga missbrukarna blir fler. Värst drabbad är tvångsvården, men också de som frivilligt söker hjälp har i ökande omfattning fått kalla handen av kommunerna.– Kommunerna anser sig inte ha råd att satsa tillräckligt på de utslagna när ekonomin kärvar. Och de utslagna, alkoholisterna, narkomanerna, de hemlösa och de prostituerade är svaga röster i lokalsamhället. De har svårt att kräva sin rätt.Statliga medelFör att få till stånd en bättre missbrukarvård är Morgan Johansson beredd att skjuta till statliga medel – men bara om kommunerna på allvar vill göra något åt situationen.– Det ligger på kommunernas ansvar att göra något åt detta. De vet att det finns ett starkt samband mellan missbruk och kriminalitet, till exempel inbrott och stölder. De kommuner som vill få ner vardagsbrotten ska också satsa på missbrukarvården.Och då kan de få statliga bidrag för det arbetet?– Javisst, det är tanken, men då måste vi också veta att de klarar eftervården. Det ska finnas en bostad, ett arbete och ett socialt nätverk kring den som behandlats. Hur mycket vi är beredda att satsa är dock ännu inte klart.Äldre missbrukare har diskriminerats särskilt hårt, anser Morgan Johansson. Han pekar på hur mycket en kommun har att vinna på att bistå just dem som missbrukat under många år.– Det finns två starka skäl att satsa på äldre missbrukare. Det ena är att de inte sällan kan vara mycket motiverade för en vårdinsats. Det andra goda skälet är att insatser för de äldre missbrukarna innebär att kriminaliteten lokalt minskar. De gamla missbrukarna, nu talar vi om 35–40-åringarna, står ofta på höjden av sin kriminella bana och stjäl ofta för tiotusentals kronor per dag. En god vårdinsats där får stor betydelse både för den enskilde missbrukaren och för hans omgivning.Men åter till alkoholkonsumtionen: Varför har den, enligt folkhälsoministern, ökat så kraftigt på senare år? Enligt beräkningar han själv hänvisar till handlar det om en 20-procentig ökning sedan 1998.– Det handlar dels om tillgängligheten, det har blivit lättare att föra in alkohol i Sverige, det har också skett en förändring i människors inställning i frågan, en avdramatisering helt enkelt. Svenskarna dricker på ett annat sätt och det behöver inte vara skadligt för alla. Men det kan bli allvarligt om ett vardagligt vindrickande kombineras med den gamla spritkulturen.Även om Morgan Johansson inte längre vill tala om en ”restriktiv” alkoholpolitik, säger han sig självklart vilja ha begränsningar på flera områden: Alkohol ska säljas endast på Systembolaget, prisinstrumentet är fortfarande angeläget och verksamt, menar han.Hur mycket har EU-medlemskapet betytt för den ökande konsumtionen?– En del, framför allt när det gäller införselkvoterna. Men man ska inte glömma att samma utveckling skett i flera andra länder. Irland har varit med i EU sedan 1973 men fått en ökad konsumtion först på senare år. I Norge och Slovenien, som inte ens är med i EU, är utvecklingen likadan. Skälet till förändringar beror alltså inte bara på nya lagar utan också på nya alkoholvanor som kan kopplas till ett ökat resande.Men om totalkonsumtionen ökar, ökar väl också skadorna och därmed trycket på sjukvården?– Vi har faktiskt inte kunnat se de effekterna – ännu. Den alkoholrelaterade dödligheten har minskat sett över en längre period. Det kan bero på att behandlingsmetoderna blivit bättre. Men å andra sidan tar det lång tid innan man ser effekterna av en uppgång i konsumtionen. De allra senaste siffrorna tyder dock på en viss ökning av de alkoholrelaterade sjukdomarna.Var det bra att öppna systembutikerna på lördagarna?– Jag tror det var nödvändigt för att behålla Systembolaget.Du hotade för en tid sedan med varningstexter på alkoholdrycker, liknande dem som finns på cigarettpaketen. Men så backade du. Varför?– Det är inte aktuellt nu i alla fall med varningstexter på alkoholdrycker. Vi har goda möjligheter att informera om skadeverkningarna genom Systembolaget. Men faktum är att i USA finns varningstexter på varenda ölflaska. Så det är inte särskilt uppseendeväckande internationellt. Och det finns dessutom förslag om obligatoriska varningstexter i alkoholreklamen. Så, vi får väl se…Morgan Johansson är stark motståndare till alla tankar på att liberalisera narkotikahanteringen. Narkotikaliberalerna på kontinenten kommer aldrig att få något stöd från Sverige.– De är ännu få och har nästan ingenstans stöd på regeringsnivå. Det är i vissa regioner och hos en del organisationer tendenserna till en ny syn på narkotika kan märkas.Morgan Johansson berättar om ett internationellt möte i Wien om narkotika och om hur holländarna försökte förmå övriga deltagare att acceptera förändringar i synen på cannabis.Kompakt motstånd– De mötte ett kompakt motstånd och tvingades dra tillbaka förslaget. Och det är inte bara från länder i väst motståndet märks. Också i Afrika och Asien är oron mycket stor för vad en liberalisering av narkotika skulle komma att innebära.Morgan Johansson blev statsråd efter valet 2002. Han är endast 33 år, men ändå erfaren i politiken. Han blev riksdagsledamot 1998 och arbetade innan det som sakkunnig hos Göran Persson.– Det fanns en naturlig identifiering med arbetarrörelsen i min familj. Mitt engagemang började med Sydafrika. Det landet stod i min ungdom i fokus, med sitt fruktansvärda apartheidsystem. Jag gick med i SSU i Ängelholm, där jag växte upp. Så småningom blev jag distriktsordförande för SSU och kommunalpolitiker i Lund, där jag läste statskunskap.Är det problem att vara ung och statsråd?– Nja, jag kände mig rätt erfaren i politiken när jag fick förfrågan om att ingå i regeringen. Jag har inte känt mig stressad av det skälet. Viktigt för mig är att åstadkomma något politisk, att flytta fram positionerna, inte bara prata.Men nog förändrades din tillvaro av att bli statsråd?– Jovisst. Människor förväntar sig att man har svar på alla frågor – och det är ju en omöjlighet.Hur gör du då?– Om jag inte kan svara på en fråga, säger jag det. Jag ber den som frågar mig om tid att ta reda på fakta och återkomma. Det brukar respekteras. Att chansa och svara fast man inte kan är livsfarligt. Man avslöjas lätt och så blir det en börda att bära på i långa tider.
