De vill vara rädda om sina äktenskap

Karina och Anton Agerskov Chüsler gifte sig 2007 och de har två barn tillsammans samt två pojkar i tonåren från Antons tidigare förhållande.

De gifte sig i kyrkan men brukar inte gå dit annars. Dock tyckte de att det lät intressant med en kurs innan bröllopet.

- Det var spännande och när prästen frågade om vi ville vara med på fortsättningskurserna, så sa vi ja, berättar Karin och Anton vid deras köksbord.

- Vi vill ha mer ut av vårt äktenskap. Vi jobbar med vår relation, man kan inte ta för givet att det fungerar.

De gick i alla samlingar som församlingen ordnade och har sedan dess varit engagerade i arbetet med att ordna Äktenskapslördagar för andra nygifta par.

- På så sätt kan jag göra skillnad för andra par. Vi vet ju hur det är när barn från två familjer som ska samsas. Det är ofta tufft för de vuxna, säger Karina.

Karina och Anton har sina jobb, och huset som de byggt själv är inte helt färdigt - det finns att göra hela tiden. Mitt i allt är det viktigt att avsätta tid för varandra och prata om sitt förhållande. Karina tycker det är också viktigt att stötta andra bonusmammor.

- Vi har ett nätverk, och jag startade en grupp på Facebook för föräldrar som har bonusbarn. Vi kan ge idéer och verktyg att jobba med.

De ser mycket mer positivt på kyrkan sedan de deltagit i kurserna. Det beror mycket på att "prästen inte är däruppe och vi härnere".

Anne Staal och Kim Christensen är båda i 50-årsåldern och gifta sedan 2008. Båda har varit gifta tidigare och Anne har tre vuxna barn. De deltog senast 2010 i ett lördagsmöte för nygifta par.

- Den här gången vill vi att det ska hålla och det går inte av sig självt, konstaterar Kim och Anne instämmer.

Det gäller att ha verktyg att hantera problemen för de kommer förr eller senare.

- Men vi måste ta hand om problemen innan de blir för stora.

En aha-upplevelse som de gjort är att de är mer framtidsorienterade nu. Även om uppfostran i barndomen spelar roll, det finns dåliga vanor och konstiga sätt att lösa problem på, så gäller det att se framåt.

- Det är viktigt att avsätta tid för varandra, det är lätt att allt går på slentrian och man möts inte på riktigt, säger Anne.

Linda och Kevin Hörlyck är ett ungt nygift par. De deltog i äktenskapskursen för att lära sig mer om skillnaden mellan män och kvinnor och att få verktyg för problemlösning.

- Vi kan ju ha så väldigt olika förväntningar. Även om vi har en gemensam tro på Gud, vi har lika syn på äktenskapet och hur vi ska uppfostra barn, är det ändå småsaker som kan irritera och bli till stora problem, säger Linda.

(Som att den ena är noga med städningen och den andra inte bryr sig.)

- Det som faktiskt överraskade oss var hur bindande ett äktenskap är, det är som ett kontrakt. Någon sa att det är som att gå in i ett rum, låsa dörren och sedan kasta bort nyckeln. Det finns ingen nödutgång, säger Kevin och ler.

Linda och Kevin tycker att många tar väldigt lätt på äktenskap, lämnar en dörr öppen om det inte skulle fungera. Men om man binder sig på riktigt är det ett förhållande för hela livet.

Förlåt är ett nyckelord för att relationen ska fungera enligt Linda.

- Man måste välja att förlåta. Inte vänta tills man känner för att be om förlåtelse, säger hon.

- Ibland tycker jag nog att han borde få lida lite och väntar. Jag känner väldigt starkt när jag blir sårad, erkänner Linda.

Och Kevin skulle ibland bara vilja vänta tills det blir lugnt. Men ?

- Nej, tiden löser inte problemen. Vi måste ta tag i dem så fort som möjligt, kommunicera och inte låta enkla missförstånd förstöra, säger han.

- Det är ju förlåtelse som kristendomen handlar om. Guds kärlek verkar i oss och så ska vi visa det till andra också. Det är en utmaning.