Krönikor
Du är någon – du är betydelsefull
Att kämpa mot ondskan är just att leva i kärleken.
Häromdagen när jag städade hittade jag en gammal "mina vänner-bok". Ni vet en sådan där bok med personliga frågor som man i mellanstadieåldern försökte få alla sina vänner att skriva i. När jag skummade igenom boken lade jag märke till att på frågan om vad som var ens högsta önskan hade nästan alla svarat: fred på jorden. Själv hade jag svarat fred på jorden plus att vara med i tv-programmet "Här är ditt liv" (där man får se sitt liv i backspegeln och möta människor från sitt förflutna). Och även om barnens svar om fred kanske kan låta lite klyschiga så tror jag att många i dag oavsett ålder skulle säga att detta är deras högsta önskan. Ett slut på all ondska. Ett slut på allt lidande. Fred på jorden helt enkelt.
Tredje söndagen i fastan handlar om kampen mot ondskan. Varje år är detta tema relevant, men sällan har det känts så aktuellt och angeläget som just nu. Via media översköljs vi av rapporter om grymheter man knappt kan ta till sig. Vi förfäras av det vi ser och frågar oss vad som driver människor till dessa handlingar.
En ung person som anslutit sig till IS sa i en intervju att för första gången känner han sig betydelsefull, att han är någon. Och kanske sätter just det fingret på något viktigt. För vad är det som lockar människor till det mörka och destruktiva? Kan det vara så att tomhetens furste dras just till det tomma? Där kan han få en ingång.
Fastan är den tid då vi på ett särskilt sätt fokuserar på hur ljus och mörker, gott och ont kämpar om herraväldet i våra liv. I söndagens evangelietext driver Jesus ut en stum demon och jämför sedan en människas inre med ett hus. Vi förstår av liknelsen att det inte räcker med att försöka städa ur all ondska så att huset blir tomt och städat. Det behövs någonting mer. För tomhetens välde kan bara bestå till dess att tomrummet är fyllt med närvaron av honom som hör hemma i vårt innersta rum. Fastan ges oss för att skala av allt som hindrar oss från att se att vi är sedda och älskade på djupet. Du är någon. Du är betydelsefull.
Ändå kan det kan vara lätt att drabbas av en känsla av maktlöshet inför världens lidande där man sitter i tv-soffan. Vad kan jag göra? Är det inte lika bra att bara leva på i sin lilla bubbla? Men vet ni, vi är kallade att ta upp kampen mot ondskan. Inom oss själva och utanför. Men det stora är att kampen för vi inte själva. Vi får vända oss till honom som i sin kärlek besegrat ondskan. Och kanske skulle söndagens tema också kunna formuleras "kampen för kärleken". För att kämpa mot ondskan är just att leva i kärleken och sprida den.
Jag vet inte om jag kommer att få uppleva fred på jorden. Eller om jag någonsin kommer att få vara med i programmet ”Här är ditt liv”. Men om jag mot förmodan skulle få vara det så är min förhoppning att jag skulle ha levt mitt liv driven av den kärlek som räddat mig.