Ester vände hopplösheten

Historien om Ester är inte så känd av alla, men har en viktig plats i den bibliska historien. Dels för att den ligger till grund för den judiska Purimhögtiden, men även för att den lär oss något om att lita på Gud.

Ester växte upp hos sin kusin Mordokai vars tro och värderingar präglade hennes liv. Med hans hjälp blir Ester en hjälte när hon med mod och list räddar det judiska folket från att utplånas.

Det börjar med att kung Ahasveros (Xerxes) avrättar drottning Vasti för att hon vägrar göra som han säger. Historiska fakta visar att kungen vid den här tiden lidit stora nederlag i strid och var deppig.

För att muntra upp honom ger sig kungens män ut i hans rike, som sträckte sig från Indien till Etiopien, för att hämta jungfrur, oskulder, som kungen kunde glädja sig med. Ester blev en av dem.

– Hon förs mot sin vilja till kungens palats med en rad andra flickor i 12–13 års ålder för att utnyttjas. Kungen skulle få en ny oskuld varje natt att förlusta sig med varefter de låstes in i ett harem som vaktades av eunucker, säger Carina Jarlsbonde, pastor i Johanneskyrkan i Kumla­, som tillhör Equmeniakyrkan.

Innan dess väntade ett år av olika spabehandlingar, för att flickorna skulle vara så vackra som möjligt när det var dags.

Men Ester är smart och lyckas utnyttja sin position den enda natt hon träffar kungen. Han fastnar för henne och kröner hennes så småningom till drottning.

– I dag skulle vi kallat det som hände för trafficking, menar Carina Jarlsbonde.

Hon är teolog samt har studerat judaistik vid Lunds universitet. Hon har ägnat mycket tid till att studera de judiska skrifterna, kulturen och historien, och har ett speciellt intresse för gamla testamentets kvinnor.

När vi kommer in i historien här, har Mordokai, som arbetade nära hovet, hört talas om det kungligt påbud som gått ut, som ger judarnas fiender rätt att utrota dem. Han säger till Ester att utnyttja sin position för att gå och vädja till kungen för sitt folk. När Ester inte vågar, upplyser Mordokai henne om att det kanske var för just det här uppdraget som Gud satte henne där. Med livet som insats säger Ester till slut ja, men först ska hon fasta i tre dygn för att förbereda sig, och kräver att alla judar gör likadant.

Varför är Ester rädd? Hon var ju drottning.

– Det hjälpte inte, vem som än som gick in till kungen utan tillåtelse höggs ihjäl av hans vakter om han inte räckte ut sin spira, säger Carina.

Men Ester har tur. Kungen både räcker ut sin spira och lyssnar på henne. Det påbud som gått ut går inte att återkalla men judarna får rätt att försvara sig.

Judarna kallar ibland Ester för den andra Mose, men Jarlsbonde anser att hon är större än honom.

– Mose hade så mycket hjälp, Gud gick ju in på ett synligt sätt, genom under och tecken, han klöv berg och delade hav.

Och trots att folket betedde sig illa grep Gud hela tiden in. Esther har ingen hjälp alls av övernaturliga krafter. Hon offrar det hon hade. Sig själv. Och det som händer efter det är en av poängerna med Esters bok, menar Jarlsbonde.

– När judarna hade vunnit står det att ”till plundring räckte de icke ut sin hand”. Det visar att Guds bud äntligen gått ner i hjärtat på dem. De beter sig inte illa åt trots att det är krig. Gud är närvarande i deras hjärtan. Det var det som var själva målet med Israels folk och det är det största undret.

Man kan läsa texten om Ester som en uppmuntran, menar hon. Ester hade en enda chans. Hon var ett sexobjekt som utnyttjades av en framgångsrik man, men valde att använda situationen som ett redskap.

– Vi väntar ofta på att Gud ska gripa in och göra något när vi har det svårt, men om vi börjar gå så är han med.

– Och om Ester kunde använda sin situation så borde vilken betryckt person som helst kunna göra något av sitt liv, säger Carina Jarlsbonde.

Fakta: En livsberättelse värdig en superhjälte

Historien om Ester skulle kunna bli ett bra manus till en spännande film. Ett svårt drama, en modig hjältinna och ett lyckligt slut, med tydliga kopplingar till det som sker även i vår tid.

Esters fest firas fortfarande

Ester räddar judarna från en förintelse, men formar även religiös lag då hon instiftar Purimhögtiden och bestämmer hur den ska firas. På det sättet är hon med och formar judendomen även i dag eftersom högtiden fortfarande firas precis som hon föreskrev.

Levde nära makten

Mordokai var hovjude precis som Josef hos Farao, och Daniel hos Nebukadnessar. Alla tre judar som rörde sig nära den politiska eliten.

Även i efterbiblisk tid har det funnits hovjudar som kunnat föra sitt folks talan inför den politiska makten.

Therese Hedlund

Therese Hedlund är skribent och tidigare redaktör på Dagen.