Församlingen i Öjersjö har hittat vinnande koncept för att nå ut

En växande svenskkyrklig församling – dit skolorna vill komma, där gudstjänstlivet är levande och där nybyggda delar i kyrkan belagts med “sviktgolv” för att barn och unga ska få dansa. Anders-Petter Sjödin, präst i Partille pastorat, berättar om hur församlingen vuxit.

Det var under förberedandet av en begravning som han hörde rösten. Anders-Petter Sjödin hade då arbetat som präst i Partille pastorat en tid, men nu var det tydligen dags för något nytt.

– Jag hörde en röst som sa “Öjersjö” och jag frågade “Vill du att vi ska starta en kyrka i Öjersjö?”. Sedan ringde kyrkoherden dagen efter och frågade om jag ville vara med och arbeta mot Öjersjö. Han blev lite förvånad när jag kunde svara ja så snabbt, berättar Anders-Petter Sjödin med ett litet skratt.

Öjersjö är ett naturskönt område strax utanför Göteborg och kan beskrivas som “upper class”, med dyra tomter och stora villor. Att få tag i en tomt till rimligt pris för att bygga en kyrka var alltså inte lätt. Men efter att en grupp afrikanska vänner till församlingen bett intensivt för området, och efter att ha skickat ut en undersökning bland de boende, kunde man anta att majoriteten av dem ville ha en kyrka. Man visste också vad de ville att kyrkan skulle satsa på: barnen.

Nu, tio år senare, finns det två kyrkor tillhörande Svenska kyrkan och EFS i detta välbärgade område i Partille, och båda gemenskaperna växer. Varje söndag samlas mellan 300 och 400 besökare i de två kyrkorna.

– Att vi är en samarbetskyrka ser jag som det bästa av två världar, med dels EFS betoning på Bibeln, Jesus, mission och lekmannaskap, dels Svenska kyrkans förtroende och enorma kontaktnät, säger Anders-Petter Sjödin.

– Men i grunden handlar det om att vi tror att Gud älskar oss och vill välsigna oss med sin närvaro. Vi i arbetslaget vill låta oss guidas och ledas på olika sätt, i samtal, förbön, i mötet med människor. Det är inte så mycket metoder som att se att varje möte med en människa är unikt.

Anders-Petter Sjödin har själv läst och studerat församlingstillväxt på Fuller Theolocical Seminary, och ju mer han läst desto mindre förstår han. Kanske sammanfattas det bäst i bibelordet “Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också”. Bönen och gudstjänstlivet är alltid centrum för församlingen, menar Anders-Petter.

– Varje tisdag morgon samlas vi i vårt lilla team för att be tillsammans, för varandra och för bygden. På onsdagar träffas hela arbetslaget i Furulunds församling för att be och fira mässa. Sedan tror jag också att man ska våga testa nya saker, för att se hur de fungerar.

En av de första satsningarna de gjorde som nya i området var exempelvis att bjuda in till en predikoserie på golfklubben. Temat var “Tro och vetande” och det kom mycket folk för att lyssna. Tidigt började de också med en rad olika barnverksamheter, bland annat dansskola och rytmikgrupper som dragit mycket folk till kyrkans lokaler, som nyligen fått byggas ut för att få plats med alla människor.

Församlingen äger även ett större skogsområde med närhet till en sjö, vilket man nyttjat, bland annat genom att anordna “tröstevandringar” med bibelord, bönevandringar och anlagt en badplats som hela bygden får använda. Man har också anordnat ett stort firande vid Valborg, med musikal, grillar och stor brasa dit det kom runt 700 personer. Den levande julkrubban som sätts upp i skogen brukar locka 500-600 personer.

– Nu lutar det åt att vi ska bygga ett utegym också som alla får använda. Vi ser det som viktigt att knyta kontakter och bygga relationer med dem som bor här. Kyrkan ska vara en trygg plats dit alla är välkomna, säger Anders-Petter, och nämner särskilt den öppna relationen till skolan som den kanske mest betydelsefulla och unika.

Anders-Petter berättar om en händelse för en tid sedan, då en elev lagt ut en bild på sig själv med maskingevär och texten “Alla ska dö!”. Det blev ett stort pådrag med poliser och helikoptrar och många elever var skärrade.

– Vi gick snabbt ut med information om att kyrkan skulle hålla öppet på kvällen för en tröstestund och det kom massor med barn. De kände att hit kunde de komma, säger Anders-Petter, och konstaterar:

– Det går inte från ingenting till att få fullt förtroende – det är något man måste jobba på. Vi brukar exempelvis bjuda in lärarna bara för att uppmuntra dem och skämma bort dem en stund. Eleverna i sin tur brukar kunna komma in i den byggnad vi kallar för Torpet och sitta en stund vid brasan. Det är ett väldigt fint samarbete.

Hur gör man för att bygga förtroende?

– Det ska kännas tryggt, det tror jag är jätteviktigt. Vi är tydliga med att vi älskar Jesus och vi längtar själva efter mer av Gud. Man får också ha “missionärsögon” vilket betyder att man inte kommer med färdiga koncept utan att man praktiserar det dubbla lyssnandet, det vill säga ”Vad finns för behov här och hur kan Guds närvaro göra skillnad?”

Under en vanlig arbetsvecka möter Anders-Petter Sjödin väldigt många människor och han har svårt att förstå de som menar att Sverige är ett “genomsekulariserat land”.

– Har man verkligen pratat med människor då? Det vi ser är en stor längtan efter Gud.

Vad betyder det att bli nominerad till Årets församling?

– Det är uppmuntrande så klart. Men man kan nog inte tävla i sådant, alla har så olika förutsättningar. Vi har nog ovanligt bra förutsättningar, med folk som vill satsa, bra ledning i kyrkan, ett fantastiskt arbetslag som älskar Jesus och människor och anpassade lokaler. Vi har ett högt förtroende i samhället, inte minst från skolans håll.

Anmäl dig till DagenGalan 2021 här: DagenGalan

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.