Forskare: Så förändrar digitala gudstjänster vårt sätt att gå till kyrkan

Just nu är nätet som en buffé av digitala gudstjänster, men när pandemin är förbi kommer folket tillbaka till kyrkan. Det menar teologiforskare Frida Mannerfelt. Däremot tror hon att vi måste vara beredda på förändringar. Både i vad kyrkan gör och i vad som predikas.

Första advent 2020. Sociala medier fylls av “Hosianna” från olika kyrkor. Någon på Facebook lägger upp en bild som visar hur han sitter med tre olika skärmar framför sig, samtidigt. En gudstjänst på laptoppen, en på ipaden och en i mobilen. Bilden är både sorglig och hoppfull. De lokala kyrkorna är stängda, och samtidigt dignar nätet av möjligheter. Nu frågar sig många hur det blir sedan. När pandemin och restriktionerna är över. Kommer kyrkobesökarna att hitta tillbaka till kyrkorna? Och vad gör den här tiden med våra församlingar?

Frida Mannerfelt, doktorand i praktisk teologi och kyrkohistoria, har själv arbetat som präst under många år. Sedan våren 2019 har hon varit tjänstledig för att ägna sig åt sin forskning.

– Jag har kunnat studera kyrkans roll under krisen på lite avstånd, och det jag ser gör mig, trots allt, optimistisk. Det vi lär oss just nu är dyrköpta erfarenheter, men det är erfarenheter som kyrkorna kommer att ta med sig in i framtiden.

Restriktionerna under pandemin är en ny situation för oss i Sverige, men det finns faktiskt andra exempel i nutid på hur kyrkor tvingats stänga, menar Frida Mannerfelt.

– När sarsviruset härjade i Asien 2003 var kyrkorna tvungna att slå igen portarna under en tid. När krisen var över kom människorna tillbaka.

Hon tror inte heller att det är någon risk att de digitala gudstjänsterna kommer att ersätta de fysiska gudstjänsterna:

– Rent teologiskt handlar det här om att vi är Kristi kropp och det är när vi sitter tillsammans, rent fysiskt, som vi upplever det som starkast. När vi kan se varandra i rummet och tänka att här är vi, vi som är Kristi kropp.

I många kyrkotraditioner är det också otänkbart att fira nattvard digitalt. Behovet av att få göra detta konkreta tillsammans kommer också att bidra till kyrkans överlevnad.

Man ska inte heller underskatta det allmänmänskliga, grundläggande behovet av fysisk kontakt och närvaro med andra, menar Frida Mannerfelt.

– Till och med gamers, alltså sådana vars största intresse är dataspel, ordnar fysiska träffar. Då och då rycker de ut sina datorutrustningar och tar med sig allt för att delta i en LAN-träff i en lada någonstans. Allt för att vara tillsammans med andra. Vi behöver inte vara rädda för det digitala. Det digitala är alltid ett komplement, inte en konkurrent.

Frida Mannerfelt är övertygad om att kyrkan har allt att vinna på att fortsätta sända sina samlingar digitalt, även när de fysiska kyrkportarna kan slå upp igen.

– Jag tror att vi ska börja tala om olika rum. Det lokala kyrkorummet är ett rum. Sedan ska vi se de digitala sändningarna som ett annat rum. Ett rum där vi faktiskt kan nå människor som kanske inte skulle komma annars.

Frida Mannerfelt menar att det finns två grupper av gudstjänstbesökare som enbart nås i de digitala rummen:

– Dels har vi de som skulle kunna gå till kyrkan, men inte riktigt vill, än. Kanske har de dåliga erfarenheter av religiösa gemenskaper sedan tidigare. Men de kikar gärna in på kyrkan digitalt, för att se vad som pågår. Dels finns de som skulle vilja gå till kyrkan, men inte kan. Kanske på grund av sjukdom. För dem kan de digitala kyrkorummen vara den enda möjligheten.

Sedan i våras är Frida Mannerfelt med i en forskargrupp som studerar kyrkors förändringsprocesser i kristid. Här tittar man på hur praktik och teologi förändrats i småländska församlingar anslutna till Svenska kyrkan, Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan, Pingst, och Svenska alliansmissionen. Nu har resultaten från studiens första fas börjat sammanställas. Även om de än så länge är preliminära, kan man se vissa tendenser, menar Frida Mannerfelt.

En sak som gäller nästan alla församlingar är att man tvingats hitta flera rum för att vara kyrka, när man inte kunnat ses i den fysiska lokalen. Det här har inneburit lite olika förändringar, beroende på hur fokus har sett ut innan.

– Generellt kan man säga att Svenska kyrkan, som sedan tidigare är van att agera i det offentliga rummet, nu också börjat fokusera mer på hemmet. Något man kanske inte jobbat så mycket med tidigare. Man har till exempel skickat hem små böcker och pysseltips så att föräldrar själva kan ha söndagsskola med sina barn hemma, och vuxna har fått tips om hur man kan inrätta ett eget gudstjänstrum.

– Är det någon verksamhet man valt att inte stänga ned så är det ofta bönegrupper eller cellgrupper, och har man startat något nytt under den här tiden, så har det ofta varit sådant som haft fokus på bön.

Inom frikyrkan kan man se hur församlingar som tidigare varit skickliga på att hålla samman det lokala kyrkorummet och hemmet, också reflekterar mycket över hur man kan ta större plats i det offentliga.

– Man har engagerat sig för att handla mat åt människor i riskgruppen och man har ordnat gudstjänster på parkeringar.

Men det är inte bara verksamheten som förändrats under pandemin, om man ska tro Frida Mannerfelt. Även budskapet som predikas i kyrkorna har förändrats.

– När den lokala församlingen inte längre kunnat samlas har man börjat tala mer om den universella kyrkan. De digitala gudstjänsterna har ofta lyft in eskatologiska perspektiv. Man talar om att precis som vi sitter spridda på olika håll och ändå möts i de digitala rummen, har vi ändå gemenskap med varandra över både tid och rum. Det är intressant!

En annan sak som gäller för nästan alla församlingar man studerat är att bönen har fått en starkare ställning och kommit att spela en viktigare roll i kyrkans liv.

Erfarenheten av nedstängning, och lärdomen att kyrkan måste vara mer än den fysiska lokalen, är något som kommer att påverka församlingar även i framtiden, tror Frida Mannerfelt.

Hon tror också att vi i framtiden får räkna med att de digitala gudstjänsternas utformning och funktion kommer att påverka hur vi firar våra fysiska gudstjänster.

– En sak som jag tror kommer bli annorlunda är predikan. De digitala predikningarna är oftast kortare, och många predikanter har varit positiva till detta. Man har tvingats koka ned kärnbudskapet och göra det än mer begripligt, och det tror jag att många kommer att fortsätta med.

Malin Aronsson

Malin Aronsson är redaktör för Dagens relationsmaterial, krönikör och en av två programledare för podden "Dagens människa"