”Från Guds sida finns inga hinder för helande”

– Visst ser det mysigt ut?

Linda Bergling gläntar på dörren till ett av bönerummen i det stora tegelkomplexet vi befinner oss i. Inne i rummet sitter ett trettiotal människor tillbakalutade i vilstolar medan en man delar bibelord i mikrofon och ett stort antal förebedjare går runt och ber.

– De flödar i nådegåvorna, berättar Linda.

Idén till vilstolskonceptet som en del av församlingens helandedagar fick hon efter att hon själv under ett bönemöte i Toronto fallit till marken och sedan legat på ett kallt cementgolv fyra timmar i sträck utan att veta vad som hände.

– Tänk dig någon som har cancer eller väldigt ont i kroppen, då kan man ju inte ligga sådär. Därför är jag noga med att de som kommer hit ska ha det bekvämt när Anden verkar och att någon också kan förklara vad som händer i rummet.

Linda Bergling talar på mjuk norrbottniska och runt halsen hänger ett samiskt silversmycke. Hennes assistent dukar fram kaffe och ramlösa och lägger fram Lindas böcker om helande.

– Hur gammal är du? frågar Linda mig.

– 31, svarar jag.

– Jag har hållit på med biblisk helandetjänst i över 40 år. Det är längre än du har levt, konstaterar hon.

Församlingen Arken som Linda, tillsammans med sin man Gunnar Bergling, har varit huvudpastor för sedan början av 1980-talet har alltid haft ett särskilt fokus på helandetjänst. Innan Linda blev frälst studerade hon sociologi, psykologi och tog senare en examen i kriminologi. Att hjälpa utsatta har alltid legat nära hennes hjärta.

– Gud talade till mig om den bibliska helandetjänsten. I gudstjänster ber man ofta väldigt kort för fysiskt och psykiskt sjuka. Det är inte ytligt, men det är grunt. Förstår du skillnaden?

– Det är alltid bra att ge människor en mötesplats med Jesus och Gud kan ju göra ett mirakel på två sekunder – han är ju Gud. Men för att hjälpa människor som lever med olika typer av trauman behöver man också andra verktyg. Man behöver gå djupare.

Utifrån den insikten utvecklade Linda Bergling en sjustegsmodell för helande, som i dag praktiseras i all verksamhet i Arken. Varje steg har ett särskilt tema och instruktioner för vad förebedjaren ska göra – och vad konfidenten kan förvänta sig. Modellen fokuserar både på fysiskt och psykiskt helande och mer på processen än på det omedelbara tillfrisknandet.

– Människor som kommer hit kommer från alla möjliga kyrkliga sammanhang. Om alla ber på sitt eget sätt blir det high chaparall. Att ha en metod att utgå ifrån skapar trygghet och är ett sätt att ta ansvar.

När Linda Bergling utvecklade modellen studerade hon helandeberättelserna i Bibeln och tittade på hur Jesus helade människor. Hon betonar att hon inte vill blanda in psykologi i sättet att betjäna.

– Jag arbetar med andlig varudeklaration, om man blandar i psykologi i helande gränsar det till kvacksalveri. Vi arbetar tillsammans med människor med olika bakgrund, arbete och utbildning och jag vill inte att de ska låtsas vara psykologer utan är noga med att det vi gör här bygger helt på Bibeln.

Linda Bergling kan sin bibel. När hon slår upp den på bordet framför sig har hon markerat och strukit under verser med olika färger på nästan varje sida.

– Jag köper en ny Bibel varje år, men den ser snart ut så här, säger Linda och ler.

Flera gånger under intervjun testar hon också min bibelkunskap genom att säga ”Du vet vad som står i X” eller ”Visst vet du hur det här bibelordet fortsätter?”. Flera gånger får jag erkänna att min bibelkunskap inte är vad den borde vara.

Vilken betydelse har den egna tron för huruvida ett helande sker?

– Som jag har skrivit i punkt två i modellen så är det som står i Jesaja 53 sant. Gud har inga favoriter och vi får inte något helande utifrån att vi har varit duktiga. Jesu verk är fullbordat och vi kan gå in i det. Men om vi hela tiden bara har femminutersbön, hinner Gud verka då?

– Från Guds sida finns det inga hinder, men i människors liv finns det hinder. Det kan finnas besvikelse, oförlåtelse eller synd som vi måste lösgöra. Guds fönster är alltid öppet, men vi måste öppna vårt.

– Jag sitter inte och dissekerar människors liv, men jag kan ställa frågor. Kanske finns något i deras liv som hindrar ett helande. Men det handlar inte om prestation, utan om ett mottagande.

Linda ritar upp en fyrfältare på pappret framför sig, säger att hon arbetar med andlig professionalism och berättar att de arbetar med fyra delar i helandetjänsten: förlåtelse, befrielse, helande och upprättelse. Så frågar hon mig:

– Vet du hur tro kommer?

Som en gåva?

– När Ordet verkar producerar det tro. Att tro handlar alltså om att ta emot det Jesus gjort. Jag brukar säga till konfidenterna att det enda de behöver säga under helandedagarna är: ja, tack och mer!

Men om man ändå inte upplever ett helande, vad beror det på?

– Vi tror inte att sjukdomar kommer ifrån Gud, men vi lever i en vidrig, sargad värld. Det handlar oftast inte om den individuella synden utan mestadels om den kollektiva. Vi har till exempel miljöförstöring, kemikalier i maten som bidrar till att människor kan få cancer. Destruktiva krafter drabbar alla, kristna och okristna, och vi försöker lösa det på olika sätt.

– I söndags hade vi en kvinna här med en cancerdiagnos. Hon var fylld av fruktan och sjukdomen var en väldig makt i hennes liv som stal hennes framtid. Då la jag händerna på henne och bröt sjukdomens makt.

– Man kan ha en sjukdom utan att sjukdomen får makten över en. Med Jesu hjälp kan vi hantera sjukdomen på ett annat sätt. Det kan se olika ut i olika faser av livet. Om helandet blir något desperat kan det bli fel, då kanske man måste stanna upp och komma på en retreat. Man kan vila från det, men ändå hela tiden ha dörren öppen för att ett helande kan ske.

Tror du att Gud agerar varje gång vi ber?

– Ja, det förväntar jag mig alltid. Det står i Bibeln att han lönar dem som söker Honom. Jag kan inte tänka mig att gå fram till Gud och inte få något – nej – men ibland tar Gud ett annat område än det vi ber om först.

– Men jag är alltid noga med att det allra viktigaste är kärleksrelationen till Jesus. Den är viktigare än själva helandet. Att bli sedd, omsluten och accepterad, det är det viktigaste. Om man inte känner det kan helandet bli maniskt eller hysteriskt.

Linda Bergling säger att hon själv blivit helad.

– Jag har blivit helad från reumatism och från en traumatisk upplevelse i min ungdom där jag höll på att bli skjuten. Jag tog emot mitt helande i tro, tackade för det och lät det verka i mitt liv. En dag bara märkte jag att jag kunde gå utan att ha ont. Men jag fick stå i tro ganska länge för att det skulle ske.

Läs mer | ”Det finns risker med undervisningen”

Läs mer | ”Från Guds sida finns inga hinder för helande”

Läs mer | ”Man kan tro på helande utan att förneka lidande”

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.