Han förklarar krig mot snällhetskulturen

Hasse Kjellgren är ny ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. Hans kolleger säger att han gärna "tänker högt", och han säger mycket som han i nästa andetag konstaterar att han "nog får skäll för". Men han tar inte tillbaka något.Under några intensiva veckor har han träffat ansvariga på olika områden och nivåer i Frälsningsarmén. Han har varit borta från Sverige i sex och ett halvt år och det är mycket han behöver uppdateras om. Nu tycker han sig ha fått bra koll på läget och det är positivt.Kraft och planer– Målen ligger inte här, säger han och visar med handen nära kroppen. Utan där. Man har tänkt långt fram. Det finns kraft och planer. Och lust! Det är viktigt.Kraft och planer är Hasse Kjellgren bra på. När han lämnade Schweiz där han varit ledare de senaste åren sa de att det varit som att leva i en virvelvind. Han vet att han är bra på att peka ut riktningen, men att han behöver hjälp med att ställa in siktet.– Vägröjning är jag bra på, men inte möbelsnickeri. Men det talar jag om för folk, de måste vara tydliga med mig.Medan han uppdaterat sig om läget i Frälsningsarmén har han sett till att signalera att det är förändringar på gång, och att det kanske inte blir helt smärtfritt.– Alla förändringar är inte enkla, det kan hända att det kommer att svida på en del ställen, men så måste det gå. Det är ofta så i snällhetskulturen som finns i all kristen verksamhet, att det finns en risk att man hela tiden låter individen gå före. Och det finns en gräns för hur mycket helheten kan betala.Krig mot snällhetskulturenHelheten för Hasse Kjellgren är uppdraget, att sprida evangeliet, och Guds rike är större än församlingen.Kristna ledare som förklarar krig mot snällhetskulturen hör inte till vanligheterna.Men Hasse Kjellgren hämtar mycket av sin inspiration från "världen utanför".– Jämför man med "världen utanför", i företag och andra organisationer, säger många att det är rakare. Det gör det enklare, men samtidigt kärvare. Kärleken har vi inget emot, men snällheten som hindrar oss från det vi bör göra.Han har nästan bara arbetat inom Frälsningsarmén, men har sökt kunskap utanför samfundets gränser och bland annat studerat systemteori och ledarskap. Tanken med studierna har alltid varit att kunna omsätta det han lär sig i rollen som officer.– Jag har blivit headhuntad, men för mig har det aldrig varit fråga om att vara något annat än officer. Men jag har hämtat verktyg utifrån.– Jag har lärt mig förhållningssätt som kan vara utomordentligt användbara inom en kristen rörelse. Som jag ser det har man utanför kristenheten kommit längre i förståelsen av betydelsen av till exempel Romarbrevet 12, mer om kroppen och lemmarna och deras funktioner, än vad man förstått inom kristenheten.Hasse Kjellgren har hunnit med att prova på det mesta inom Frälsningsarmén. Han har varit kårledare, arbetat inom socialtjänsten, själavårdscentrum, varit personalsekreterare och ansvarig för fältarbetet på Högkvarteret. Sedan, för sex och ett halvt år sedan, kom Sydamerika.– Det var en grej! Vi kunde inte språket. Jag hade 13 år kvar till pensionen. Vi kunde heller inte tänka oss att stövla runt här. Det finns knappast något som gjort större intryck på mig än den värme och generositet jag mötte där. Det löste upp saker inom mig. Jag tror att jag har blivit en varmare människa.En annan kulturTrots att Hasse Kjellgren och hans fru Christina inte kunde tänka sig att "stövla runt" på högkvarteret var det inte lätt att lämna Sverige och speciellt inte de tre äldsta barnen som stannande kvar.– Det är långt borta och det är en annan kultur. Att lämna kvar tre barn och åka till Arlanda... jag kan fortfarande inte tala om det utan att gråta. Taxichauffören använde hela resan åt att försöka trösta oss, säger han och får ta av sig glasögonen för att torka tårarna.Efter åren som ledare för arbetet i Argentina, Uruguay och Paraguay flyttade Hasse och Christina till Bern där de var ledare för Frälsningsarmén i Schweiz, Österrike och Ungern.– I Bern var förutsättningarna lite bättre. Tyska och franska har man ju sedan gymnasiet. Och då är man tillbaka i europeisk kultur. Allt är strukturerat och planerat och resursstarkt. Vi kunde känna någon sorts hemortsrätt, man är inte bara svensk utan även europé.– I trafiken i Buenos Aires byter man fil var femtonde meter, i Schweiz är det ett sjuminutersprojekt.Hasse tyckte för övrigt att det var mycket roligare att köra bil i Buenos Aires än i Bern.Ett nytt kapitelÅterkomsten till Sverige innebär ett nytt kapitel på det rent privata planet. För första gången har Hasse och Christina inga barn hemma. Yngste sonen Alexander stannade kvar i Bern. Det är en märklig känsla.Något som inte känns lika konstigt som Hasse trodde först är att ha så nära till jobbet. Kommendörslägenheten ligger nästan granne med högkvarteret.– Jag var skeptisk först, men känslan nu är att det går ganska bra.Hasse Kjellgren är dessutom ganska duktig på att lägga bort jobbet när han väl stängt dörren om sig. Då tycker han om att läsa böcker, han har ofta flera på gång samtidigt, lyssna på musik och titta på sport på tv. Till sommaren kommer sommarstugan att kräva en hel del uppmärksamhet.Inte självklart bli officerDen långa karriären till trots var det inte självklart för Hasse Kjellgren att bli officer. Hans familj har tillhört Frälsningsarmén i generationer, själv hade han andra planer.Han tänkte bli kemist, läste kemi och biologi, tog examen och jobbade på laboratorium. Det hann bli ett halvår på laboratoriet innan något annat kom emellan.– Sen kom Guds kallelse och det var det hemskaste jag varit med om i mitt liv. Jag upplevde att Gud kom in och förstörde mitt liv, vilket han i och för sig inte gjorde. Jag höll på och kämpade med det där i nästan två år. Den första tiden som officer fanns det ett element av tvång.– I dag är jag officer för att jag vill det. Skulle Gud vara av en annan mening skulle han få ett jobb med att övertala mig. Jag är en ofattbart privilegierad människa. Jag kan inte tänka mig ett annat livssammanhang som skulle erbjuda så mycket.