Livsstil
Hemlösheten tar inte någon semester
Under vintern kavlar många upp ärmarna för att hemlösa inte ska behöva sova ute i minusgrader. Men i takt med att temperaturen stiger under sommarhalvåret, svalnar också engagemanget för de hemlösa.

På gården utanför Klara kyrka i Stockholm ringlar sig kön lång till matutdelningen som församlingen dagligen organiserar här.
– Jag brukar komma hit nästan varje dag. Här får jag mat och träffar kompisar. Jag kommer hit på grund av min ekonomiska situation, den är inte bra. Ibland går jag in och sätter mig i kyrkan och vilar när de öppnar på morgonen vid halv åtta.
Masoud Yasini sitter på gården utanför kyrkan och äter brödet han just fått från matutdelningen.
Han berättar att han varit hemlös sedan han kom till Sverige 2002 efter att ha flytt från Iran och vistats en kortare tid i Belgien.
Han har ibland kunnat bo hos kompisar men mestadels ute på olika offentliga platser. På vintern handlar det om att hitta en plats med tak. Men man får räkna med att bli bortkörd av väktare.
– Som hemlös saknar man bra rutiner. Jag letar hela tiden efter en plats att vila och ibland orkar jag inte ens komma hit, trots att jag är hungrig.
Under sina år i Sverige har han sökt asyl flera gånger men ännu inte fått uppehållstillstånd. Det gör att han inte heller har tillgång till den hjälp och stöd från myndigheter han annars skulle kunna fått.
– Den hemlöshet som Masoud lever i är på många sätt den värsta formen. Samhället blundar för människor som honom eftersom han formellt sett inte finns här, säger Kavian Ferdowsi, som sitter brevid Masoud på vid grusgången.
För många är Kavian Ferdowsi, som driver frivilligorganisationen Hemlösa.se, ett välbekant ansikte bland Stockholms hemlösa. Han levde själv som hemlös under många år och driver i dag en egen frivilligorganisation och kommer dagligen för att hjälpa till vid Klara kyrkas sociala arbete.
Det är lunch och uteserveringarna i Klara-området fylls. Precis som alla andra njuter Masoud och Kavian av det fina vädret.
– Vädret påverkar människors humör och tålamod. Fler stannar till och frågar hur jag mår om jag till exempel sover i en park, säger Masoud.
Kavian känner att det är mycket som underlättar även för arbetet med hemlösa när vädret blir bättre. Men han märker att engagemanget avtar när behoven inte är lika tydliga.
– Det är svårare för oss som organisation under sommaren för folk slutar skänka pengar och att hjälpa till med kläder. På vintern kan jag få sex telefonsamtal om dagen från personer som vill hjälpa till.
– Under sommaren är det som högst ett samtal. Men vi har många volontärer, inte minst från hemlösa själva. Som Masoud, han brukar vara med och dela ut frukost klockan sex på morgonen. Han är själv hemlös och hjälper hemlösa, det är fascinerande, säger Kavian.
Göteborg är den stad i Sverige med allra störst nivå av hemlöshet per capita. Räddningsmissionen i Göteborg drivs av 23 olika kyrkor, här jobbar Annika Ström Öberg som områdeschef för hemlöshet och social exkludering
– Häromdagen träffade jag en person som levt i hemlöshet som sa att även om vintern är kallare så kan nätterna också vara väldigt kalla under sommaren, berättar hon.
För att motverka den negativa statistiken har idéburna organisationer och kommunen samlats kring en nollvision för att göra något åt den akuta hemlösheten.
– Hemlösheten är ett symptom på att vi har ett system som inte fungerar. Därför är det glädjande att många inser att vi måste hjälpas åt och ta ett gemensamt ansvar.
Annika tycker att det är viktigt att inte göra någon skillnad på årstiderna utan arbeta konstant mot hemlöshet året runt.
Hon konstaterar att hemlösheten inte är större på vintern men att läget alltid är mer akut vintertid. Men under sommaren skiftar behoven i karaktär.
– Under sommaren kan man till exempel bo ute i tält, men det kan samtidigt vara svårare att få ha sitt boställe ifred.
Lise-Lotte Bremer är diakon i Klara kyrka och har privat engagerat sig mycket för rumänska tiggare. Under ett och ett halvt års tid var hon så gott som dagligen ute och hjälpte till praktiskt vid olika lägerplatser och hon kunde se en stor skillnad mellan vinter och sommarhalvåret.
– På sommaren är det enklare. Men min erfarenhet är att polisen är betydligt mer aktiv på sommaren med avhysningar från lägerplatser, så många tvingas leta nya boplatser.
Lise-Lotte Bremer har även sett att hatbrotten ökar under sommaren och hon förundras över att politiker inte gör mer för att stävja de fientliga attityder som inte minst får fäste på nätet.
– På webbplatsen Flashback finns exempelvis de som lägger ut adresser och bilder på lägerplatser. Även om de inte begår brotten själva så underblåser de hatbrott och uppmanar andra att göra det.
Lise-Lotte tycker sig se att olika hemlösa grupper ofta ställs mot varandra.
Men utifrån ett kristet perspektiv har hon svårt att se hur det går ihop att avstå att ge någon hjälp på grund av exempelvis nationalitet.
– En diakon ska uppsöka den som är i kroppslig och själslig nöd. För mig finns det inga nationsgränser när det handlar om att hjälpa människor i utsatta situationer.
Annika Ström Öberg på Räddningsmissionen ser även ett ökat volontärt engagemang och ett större intresse för frågor om hemlöshet, fattigdom och annan typ av utanförskap.
Men i samtalen finns också en rädsla för att man ska glömma de hemlösa som redan finns när man väljer att fokusera på flyktingkatastrofen.
– För de svenska medborgare som är hemlösa finns det övernattningsplatser så det räcker året runt däremot saknas det bostäder. Men vi ser nu fler hemlösa som är papperslösa och även EU-medborgare och hemlösheten ökar även bland unga och äldre och den stora utmaningen är att nå de nya grupperna.
För Masoud är saken klar – sommaren är generellt mycket bättre.
– Vintern kan vara ett helvete. En natt 2012 var det 18 minusgrader. Då hittade jag en plats utanför en teater. Men nu när vädret är så här bra blir det mycket bättre. Under sommaren är det lättare att sova ute, till exempel i parker.
Masoud Yasini undrar när det ska hända något radikalt som förändrar situationen för hemlösa på längre sikt. Som hemlös utan uppehållstillstånd får han inte del av de särskilda insatser som görs på vintern, så den främsta hjälpen just nu känner han inte kommer från samhället utan från naturen.
– Vädret är min bästa hjälp eftersom den gör något aktuellt för mig. När det blir grönt, ljust och varmt är det som att naturen säger välkommen.