Hur uppmärksammar du adventsfastan i år?

Birgitta Lounela, stiftsdiakon i Strängnäs

För mig är fasta är göra annorlunda under en period för att kunna stanna lite mer noga inför frågor, tankar och Gud. Kanske ingår då att svara på denna fråga som dimper ned mitt i allt som måste göras. Advent är de veckorna på året då jag är mest noga med att följa söndagarnas teman och bibeltexter. Adventstiden har länge känts som den viktigaste fördjupningstiden på året. Jag vill vara i det stora allvar de veckorna handlar om, för att sedan med hela hjärtat glädjas åt Guds sätt att komma till jorden, och fira jul. Något särskilt i år? Jag vet inte än. Låt hjärtat öppna sig, bjud Kristus hem till dig. Men jag hoppas nog att igen få lära känna Guds omvända ordning – åsna i stället för stridshäst.

Henrik Rudsäter, stiftsadjunkt i Strängnäs

Att läsa och leva med i adventstidens kyrkoårstexter är självklart för mig, och i dessa texter – från andra och tredje advent – finns ju ett stort allvar, en slags rannsakan. Men någon yttre, mera konkret adventsfasta ägnar jag mig inte åt.

Fredrik Santell, adjunkt till biskop Johan Dalman

Adventsfastan är för mig lite av en ”hemlig hjärtats fasta”. Jag ålägger mig själv något särskilt. Kanske ska jag skriva ett handskrivet brev till mina vänner som jag på något sätt varit i kontakt med under året? Precis som man förr skrev ett ordentligt julbrev familjer emellan för att berätta vad som hade hänt och vad man hade för tankar och drömmar om det kommande året. Eller så ålägger jag mig att besöka personer jag försummat under året. För att tala med dem, kanske äta lunch. Det handlar för mig mer om en social period då jag försöker återknyta relationer som inte alltid varit prioriterade. Men jag håller det som min egen, hjärtats fasta. Därför vill jag inte säga vad som är min strategi i år. Men den finns!

Richard Thörn, präst i Kristina-Ljungarums församling, Jönköping

Jag är inte något föredöme men brukar försöka uppmärksamma att advent är en fastetid, både i församlingen och för mig själv. Inte alltid genom att avstå något för avståendets skull – försakelse ska ju leda till medvetenhet, främjad barmhärtighet och gudskärlek. Det handlar ytterst om att fördjupa relationen med Gud. Styra upp bönelivet, intensifiera bibelläsningen, läsa något uppbyggligt och utmanande. För att ordentligt kunna glädjas och fira att Gud blir människa. Med rådande läge i politik och flyktingarbete kan det också vara en vettig adventsfasta att vara en sten i skon och själv ta aktiva steg och verkligen öppna både hem och hjärta för dem i nöd. Matt 25, du vet...

Tomas Åberg, församlingsassistent i Malmbergets församling

För mig handlar fastan om förenkling, att skala av – det är kanske mer ett liv att leva än en aktivitet att genomföra. Enklare mat, mindre media – allt för att bli fri till frid och fördjupning. Enklare mat och andlig läsning.

Therese Hedlund

Therese Hedlund är skribent och tidigare redaktör på Dagen.