Ingemar Skogö leder trafikanterna på rätta vägar

Ingemar Skogö är missionsförbundare och broderskapare sedan länge. Han växte upp i baptistförsamlingen i Tranås, men när han via Lund kom till Stockholm blev han, tillsammans med sin fru Ingrid, medlem i missionsförsamlingen i Älvsjö.– Vi bosatte oss i Älvsjö och då var det mest praktiskt att tillhöra missionsförsamlingen där. Jag tycker att det är bra att tillhöra en församling så nära bostaden som möjligt.Handlar om liv och dödIngemar Skogö tar emot på sitt tjänsterum i Borlänge. Dit utlokaliserades Vägverket för många år sedan. Vägverkschefen bor dock kvar i Älvsjö, pendlar om inte varje dag, så åtminstone en gång i veckan mellan hem och arbete. Hans jobb handlar påtagligt om liv och död.– Samhället accepterar ju, på sätt och vis, att 500–600 personer dör varje år i trafiken. Vi sätter på det viset en form av värde på människors liv i våra kalkyler. Det är etiskt svåra gränsdragningar.Ingemar Skogö säger att hans i särklass viktigaste arbetsuppgift är att skapa en "säker framkomlighet" och då få ner dödstalen och antalet skadade i trafiken. Bortåt 5 000 personer skadas allvarligt varje år i olyckor.Vilka är de bästa metoderna att förhindra detta?– Sedan 1960-talet har vi genom olika beslut lyckats skapa en bättre trafikmiljö med färre döda och skadade. 1 300 personer dog i trafiken före högertrafikomläggningen 1967. Bilbältestvång, sänkta fartgränser, bättre vägar och bättre fordon är några förklaringar till minskningen. Fortfarande gäller att få människor att hålla fartgränserna.Kan man sänka fartgränserna ytterligare utan problem? Skulle 70 kilometer i timmen på alla vägar accepteras av bilisterna?– Nej, jag tror inte det. Lagar måste kunna efterlevas. Risken är alltid att situationen förvärras om man skärper dem för mycket.Däremot tror generaldirektören mycket på satsningen på mitträcken och hastighetskameror.– Det byggs 30 mil mitträcken per år och de har visat sig ha mycket positiv effekt. På många av dessa sträckor har dödligheten minskat till noll. Hastighetskamerorna är en annan lyckad satsning.Alkolås då?– Ökningen av alkoholkonsumtionen i samhället i stort är ett bekymmer. Det spiller över på trafiksektorn. I var fjärde dödsolycka finns alkohol med i bilden. Alkolås fungerar i vissa avseenden bra. Till exempel bör det vara obligatoriskt i samband med skolskjutsar och i yrkestrafik.Vilka lever farligast på vägarna?– Det finns en överrepresentation bland unga manliga trafikanter på olyckssidan. Det är oacceptabelt att så många unga människor rycks bort mitt i livet.Är bilen helig för svenskarna?– Ja, nästan. Vi har ju byggt upp ett samhälle som gör oss helt beroende av den.Hur ser det ut på trafikfronten om 50 år?– Förhoppningsvis har bilarna förbättrats från miljösynpunkt. Koldioxiden och växthuseffekten är ännu stora och svåra problem för miljön. Jag tror inte att det blir färre resande på vägarna. Troligen kommer man om 50 år att ha trafikledningscentraler som följer bilarnas förflyttning på samma sätt som sker inom flyget i dag. Bilarna kommer att vara utrustade med varningssystem.Vägverkets ansvarVägverket har ansvar för 10 000 mil statliga vägar. Ingemar Skogös uppgift nu är att dessa lever upp till ställda trafiksäkerhetsmål, miljökrav, att den regionala balansen upprätthålls, att transporterna har hög kvalitet och att transportsystemet är jämställt. Det senare är ett alldeles färskt mål riksdagen ålagt Vägverket.Regional balans, vad innebär det?– Att människor ska kunna bo i hela Sverige och ha ett fungerande vägnät där de är. Sedan ligger det i sakens natur att vi satsar mer på drift och underhåll där väldigt många nyttjar vägarna. Men den regionala balansen är viktig.Borde ni inte jobba för att minska bilresandet?– Nej, hela vägtransportsystemet syftar ju till att människor ska kunna färdas till vänner och i jobbet. Jag tror att vi behöver utveckla vårt vägtransportsystem, eftersom Sverige är ett land i Europas utkanter. Vi har avståndshandikapp och därför behöver vi satsa mycket och ändå ta hänsyn till miljöaspekterna och trafiksäkerhetsmålen. Samtidigt ska vi givetvis jobba för att det blir smidigt att byta mellan olika transportslag och att kollektivtrafiken ges de bästa förutsättningarna att komma fram.Vad kostar kalaset?– Vi gör av med 20 miljarder kronor per år.Kör du mycket bil själv?– Javisst, men jag körde faktiskt mer när jag jobbade på Luftfartsverket. Jag tycker det är avkopplande att köra bil.Är du aldrig rädd, med tanke på dina kunskaper om riskerna?– Nej, men jag har nog blivit mer eftertänksam sedan jag fick jobbet på Vägverket. Man lär sig ju hur lätt olyckor sker. Jag har fått en ökad trafikmedvetenhet. Det har bland annat inneburit att jag numera alltid använder cykelhjälm när jag cyklar. Det gjorde jag aldrig förut.Då byter vi ämne helt. Hur skulle du vilja beskriva din tro?– Jag börjar känna alltmer dragning åt det mystiska. Det finns så mycket man inte kan förklara, som inte kan intellektualiseras. Det finns värden som inte kan beskrivas i ord. Formspråket och känslorna ger andra dimensioner. Vördnad för skapelsen och storheten i mystiken, så kan man sammanfatta min tro. Det kanske har lite med åldern att göra, för egentligen är jag till min natur både pragmatisk och rationell.Starkt samhällsengagemangIngemar Skogö har alltsedan tiden i Lund varit engagerad i samhällsfrågor. 68-rörelsen påverkade honom starkt i radikal riktning. Det blev socialdemokraterna och broderskapsrörelsen, även om han "nästan" var folkpartist en period.– Jag gläds åt broderskaprörelsens nysatsning. Det börjar åter hända saker där. Jag tror delvis att det beror på en ökad öppenhet hos människor för livsåskådningsfrågor och trosfrågor. Ingen skäms i dag för att tala om sin tro. Materialism förslår inte längre, det krävs något mer.Vad betyder den kristna tron för dig?– Den gör mig medveten om att jag ingår i ett större sammanhang, att mina medmänniskor inte är ett medel utan ett mål. Jag har en etisk kompass i livet, bortom det materiella.Trots medlemskap i både det socialdemokratiska partiet och i broderskapsrörelsen har Ingemar Skogö aldrig varit politiker på hög nivå. Av en, som han säger, tillfällighet, blev han statssekreterare hos kommunikationsminister Georg Andersson. Det banade väg för fler tjänster som rör kommunikationer: Luftfartsverket och Vägverket. Jobbet som generaldirektör på Luftfartsverket fick han för övrigt 1992 av den dåvarande kristdemokratiske kommunikationsministern Mats Odell. I övrigt har han haft höga administrativa tjänster i den offentliga sektorn: bland annat departementsråd i dåvarande industridepartementet och stadsdirektör i Södertälje.