Italienska staden lyckas bevara lugnet trots miljoner turister och pilgrimer

Varje år tar sig miljoner turister och pilgrimer till den italienska staden Assisi. Ändå lyckas den helige Franciskus hemstad bevara lugnet där den tronar i hjärtat Umbrien. Basilikan med den berömde mannens kvarlevor är emellertid inte den enda sevärdheten – här finns också en imponerande fästning och flera lämningar från romartiden.

Umbrien kallas ibland för Italiens gröna hjärta. Det kuperade och mjukt böljande landskapet är berömt för skönhet. Jordbruket producerar enligt många Italiens bästa olivolja.

I östra Umbrien reser sig Apenninerna och i väster genomflyts regionen av Tibern, den berömda floden som senare passerar Rom på sin väg till Medelhavet. Själva Umbrien är annars den enda regionen på italienska halvön utan kuststräcka. Detta kompenseras av Lago di Trasimeno, Italiens fjärde största sjö och ett populärt turistmål.

Romarna gav Umbrien sitt namn efter umbrerna, det järnåldersfolk som grundade Assisi omkring år 1000 före Kristus. Området erövrades på 500-talet av etruskerna och senare av romarna. Även om umbrerna snart romaniserades, behöll de länge en upprorisk anda gentemot centralmakten nere i Rom.

Umbriens städer växte oftast upp på kullar, som var lätta att försvara. Under medeltiden var området ofta oroligt, med olika stadsstater som stred inbördes. Assisi var en av dem.

Romarna kallade Assisi för Asisium; ett samhälle som på 200-talet före Kristus byggdes på den terrassliknande sluttningen av Monte Subasio. År 238 efter Kristus konverterade Assisi till kristendomen, den religion som senare i så hög grad skulle sätta orten på kartan.

Franciskus av Assisi, eller den helige Franciskus, föddes 1181 eller 1182 i staden och var den som grundade franciskanorden. Som barn och tonåring var emellertid Franciskus nöjeslysten och aningen upprorisk. Bland annat intresserade han sig för trubadurdiktning. Hans far var en rik tyghandlare med många barn.

Vissa källor uppger att sonen döptes till Giovanni, men att fadern ändrade till Franciskus (Francesco på italienska) för att ära Frankrike. En källa uppger dock att det berodde på att han plötsligt och mirakulöst började tala franska.

Under medeltiden var Italien uppdelat i diverse småstater, vilka ofta stred sinsemellan. I tjugoårsåldern deltog den unge Franciskus i ett slag mot Perugia och blev tillfångatagen. I ett år satt han som krigsfånge under mycket hårda förhållanden, och det var denna erfarenhet som senare bidrog till att han lämnade det värdsliga livet bakom sig.

Franciskus andliga vändpunkt blev en episod i kapellet San Damiano utanför Assisi 1206. Ett krucifix ska ha uppmanat honom att restaurera Guds hus, alltså kapellet, som var helt förfallet. Franciskus sålde då en del av sin fars varor för att bekosta en renovering. Han gav också en del pengar till de fattiga. När fadern upptäckte detta blev han ursinnig, och ställde sonen inför rätta. Lite senare bröts relationen mellan far och son helt. Innan dess hade emellertid Franciskus lämnat tillbaka alla varor han stulit och dessutom avsagt sig sitt arv. I stället vandrade han hemifrån, endast iklädd en grå kåpa. Resten av sitt liv skulle han leva i försakelse i franciskanorden, vars munkar kallas gråbröder efter den enkla klädnad de bär.

Franciskanorden är liksom dominikanorden en tiggarorden. Ordensbröderna ska alltså leva på allmosor från befolkningen, och i gengäld ägna sig åt sjukvård, själavård, bön och predikan. I Sverige har bröderna varit verksamma sedan 1220.

I dag domineras Assisi av Sankt Franciskus basilika, vilken började byggas två år efter hans död 1226. Den tog 25 år att bygga och stod klar 1253. År 2000 sattes den upp på Unescos världsarvslista, och är ett av de främsta målen för kristna pilgrimer i Italien.

Basilikan består av två helgedomar, den övre och den nedre. Detta eftersom många Franciskanmunkar protesterade mot en gigantisk kyrka; kompromissen blev att bygga två våningar. Den övre byggdes på vad som tidigare kallades Helveteskullen, eftersom avrättningar genomfördes där. Efter att kyrkan börjat byggas ändrades namnet till Paradiskullen.

I den övre finns 28 berömda fresker (kalkmålningar) som illustrerar Franciskus liv. Den nedre är emellertid på många sätt vackrare, och är även den täckt med fresker. I kryptan vilar den helige mannens kvarlevor, och i en litet kapell finns några av hans fåtaliga ägodelar såsom sandaler och skjorta.

Assisi handlar emellertid inte bara om basilikan. De energiska romarna lämnade också sina bidrag till stadens sevärdheter. På torget Piazza del Comune finns lämningar efter stadens Forum Romanum liksom Minervatemplet, som nu är en kyrka men likväl har en imponerande pelarfasad i romersk stil. Assisi har också en amfiteater och lämningar av en romersk villa med välbevarade fresker.

Staden domineras annars av den väldiga fästningen Rocca Maggiore, med utsikt över det omgivande umbriska landskapet och staden Perugia i nordväst.