”Jag har kommit till insikt – det är okej att bli vuxen”

Sväng vänster vid skylten "Ekeryd" och kör till huset vid vägs ände. Där ligger smultronstället. Solgult med glasveranda och blommande löjtnantshjärtan utanför knuten. Andreas Odén möter upp vid köksdörren och håller tillbaka lagottovalpen Kajsa som gärna ger besökare ett extra varmt välkommen. Det är morgon och Andreas är klädd i blåkläder, redo för en arbetsrunda i huset.– Vi är mitt i renoveringen och håller på med badrummet nu. Man vill ju göra allt på en gång…Jo, vore det inte för en förståndig fästmö så hade Andreas rivstartat deras gemensamma semester med målning, spackling och diverse huspyssel. Men visst kan väl färgen få flagna några dagar till så man hinner hämta andan och känna att det äntligen är sommar. Förresten fick sommaren en hyfsad kick-off när paret bjöd 35 gäster till midsommarfest med dragspel och lövad majstång. Tipspromenadfrågorna har fått hänga kvar eftersom de snart ska fira Annelies 30-årsfest.Väckt naturintressetDet var i vintras de blev ägare av en småländsk gård med anor från 1880-talet. Andreas och Annelie var mätta på storstadspuls och i behov av miljöombyte, de längtade efter livet på landet i eget hus och när de såg Stjärnvik till salu på internet föll allting på plats. Det skulle fortfarande vara hyfsat smidigt för Andreas att pendla till jobbet som sportreporter på TV4. Annelie fick jobb på en mediabyrå i Jönköping och dessutom kom de ju till Andreas gamla hemtrakter.– Jag har märkt sen vi kom hit att mitt naturintresse har fått liv igen. Jag behöver inte sätta på en platta med soft musik, jag tycker det är skönt när det är tyst. De naturliga elementen ger mig avkoppling… Vuxet va! Jag tror jag har kommit till insikt om att det är okej att bli vuxen…Andreas skrattar, bjuder på kaffe och rostat bröd. Kajsa snurrar runt på köksgolvet och biter försynt på kameraväskan. Annelie förmanar och Andreas rufsar om i valppälsen. Frukostfikat är precis så rofyllt som det kan vara i ett småländskt lantkök med breda golvtiljor och gammal järnspis.Utrymme för nya tankar– Faktum är att Kajsa gett lite ny dimension åt livet. Det är väl grejen med djur, de ger en ganska skön, avkopplande verklighet. Det är härligt, säger Andreas.Han njuter av promenaderna med Kajsa ute i skogen. Stillheten står i skarp kontrast till storstadslivet i Stockholm. Nu finns plötsligt tystnaden och utrymmet för nya tankar. Eller kanske nygamla. Andreas växte upp på Bymarken i Jönköping och missade inte en enda aktivitet i Andreaskyrkan (Svenska Missionskyrkan). Hans mamma var ungdomsledare och Andreas var trogen deltagare i barntimmar, nying, scouter, barnkör, ungdomskör, tonår och konfirmation.– Gud och kristen tro har varit en självklar del av min uppfostran och uppväxt. Det har inte varit så mycket att fundera på, faktiskt. Men sen jag flyttade härifrån har jag inte engagerat mig i någon församling. Det har blivit mindre kyrka men mera Gud, renodlat.Andreas tystnar. Ser ut genom fönstret och väger orden. Vem är Gud för honom idag?– Det går i perioder det där, hur mycket man funderar på stora frågor i livet. Jag är nog lite tillbaka på söndagsskolenivå faktiskt. Att flytta hit igen har gjort många miljöer och sammanhang aktuella igen. Till viss del kan man ifrågasätta, annat bara minns man. När jag är ute i skogen med Kajsa får jag tid att fundera, och gudstankarna blir en naturlig del av det.Älskar sitt jobbAndreas ursäktar sig, tycker att han svamlar.– Men det ger nog i och för sig en ganska bra bild av min relation till Gud i dag. Den är lite svamlig men det betyder inte att den är dålig. Den är bara skön och självklar.Precis som sommaren. Hela semestern ligger framför. Nu ska han och Annelie pyssla i huset, göra kortare utflykter till släkt och vänner. Fortsätta valpkursen med Kajsa och lära henne "sitt" och "ligg kvar".– Och så ska jag kolla på friidrott på teve. Hålla mig lite uppdaterad inför VM i Helsingfors när jag börjar jobba i augusti.Han älskar sitt jobb. I början attraherades han av själva tevemediet i sig. Fascinerades av redigering och möjligheterna att skapa film.– Nu tycker jag förmånen att få jobba med sport och direktsändning är den roligaste formen av teve. Det är någon annan som har huvudrollen och jag bara följer med i skeendet. Det är mycket rock´n roll. Man vet aldrig hur en sändning slutar förrän matchen är över. Den här direktsändningsteven är det jag gillar mest i dag.Man anar en ganska temperamentsfull människa bakom den leende reportern i teverutan.– Ja, passa dig! replikerar han snabbt, med glimten i ögat.– Jag blir lätt arg på massor av saker. Förut var jag väldigt noga med att tänka igenom allt innan jag sa nåt, men nu känner jag mig lite säkrare på att säga vad jag tycker. Jag tror faktiskt att jag har blivit bättre på att släppa ut ilskan och det känns bra. Fakta: Andreas OdénÅlder: 34. Familj: Fästmön Annelie och lagottotiken Kajsa, 6 månader gammal.Bostad: Ekeryd Stjärnvik, utanför Bankeryd.Värsta stressfaktorn: Jag är inte så extremt stressad av mig. Men när det är härligt väder ute, som i dag, och jag vill göra något roligt men inte hinner det, till exempel ut och vindsurfa, då blir jag stressad.Det gör mig arg: Finns väldigt mycket faktiskt. När den redan svaga människan får kämpa mot en nonchalant överhet, det gör mig tokig. Orättvisor överhuvudtaget.Bästa avkopplingstipset: I går till exempel fick jag en snabbtimme av vindsurfing och jag bara njöt av att komma ut själv.