Kyrkan bjöd in till att prata om porr

Det är torsdagkväll och omkring 60 personer har sökt sig till Folkungakyrkan i Stockholm för att delta i ett seminarium om ett ämne som tycks vara lika aktuellt som det är svårt att prata om – unga och nätporr.

Den globala genomsnittsåldern för när barn och ungdomar kommer i kontakt med pornografi för första gången är i dag 11,5 år. Det är en av de siffror som presenteras i filmen ”Pornland – hur porrindustrin kapar vår sexualitet”, som inleder kvällen i Folkungakyrkan.

Filmen är baserad på en föreläsning av sociologiprofessorn Gail Dines, som även skrivit en bok med samma namn.

Gail Dines har under flera decennier studerat pornografins utveckling och påverkan på samhället och tillsammans med sina egna analyser och tankar presenterar hon på ett effektivt sätt fakta om porrkonsumtion, porrindustrins affärsmodeller och hur porren utvecklats till att bli allt grövre och mer kvinnoförnedrande­.

Vi får bland annat veta att porrindustrin varit en av de starkaste motorerna för den digitala utvecklingen och för att utöka internets kapacitet (enligt filmen består 36 procent av nätets innehåll av porr).

– Det är viktigt att komma ihåg att porren främst är en industri, inte en fantasi, säger Gail Dines i filmen.

Porrindustrin har fram till i dag utvecklats till något helt annat än det som Hugh Hefner la grunden till med tidningen Playboy på 1950-talet. Medan pornografi tidigare varit något svåråtkomligt så är den i dag bara ett par klick bort med mobiltelefonen.

Och den grövre porren med inslag av våld och förnedring mot kvinnor är allt vanligare, en form av porr som män och även pojkar konsumerar i ensamhet.

Det var efter att ha sett filmen ”Pornland” vid en visning i riksdagen som initiativtagaren till seminariet, Cathrin Sjöström, kände att hon ville göra något för att uppmärksamma ämnet och få igång ett samtal tillsammans med andra föräldrar på sin dotters skola.

– Filmen blev verkligen en ögonöppnare för både mig och min man. Jag vill att min dotter ska växa upp med en hälsosam syn på sig själv, sin sexualitet och sina relationer. Att hon ska förstå att hon absolut inte behöver ställa upp på något hon själv inte vill.

Cathrin frågade Maria Furusand, pastor i Folkungakyrkan, som genast sa ja till att öppna kyrkans dörrarna för en seminariekväll om porr. Flera av de närvarande är föräldrar till barn i hennes dotters klass.

– Det kan uppfattas som kontroversiellt att prata om det här i en kyrka. Men det gör det ännu viktigare att prata om just här, att inte backa för det svåra och smärtsamma utan istället våga bjuda in folk. Jag vill tro att det till och med har en positiv effekt.

– Porren går inte att avfärda som harmlös eller att det skulle vara en privatsak. Det här får genomgripande konsekvenser för oss alla, för våra barn och deras framtida relationer, säger Cathrin Sjöström.

Efter filmen ”Pornland” och en kortare fikapaus kliver seminarietalaren Maria Ahlin upp på scenen.

– Hur mår ni? frågar hon försiktigt.

”Dåligt”, ”fruktansvärt” och ”ångest” är ord som hörs från publiken.

– Det här förstör deras sexualitet. Hur ska man stoppa det här? undrar en kvinna i publiken.

Maria Ahlin, grundare av ungdomsorganisationen Freethem som motverkar prostitution och människohandel, är aktuell med boken "Visuell drog – om barn unga och nätporr", som hon skrivit tillsammans med prästen Ulrica Stigberg och som utkom i höstas.

Seminariet som fortsätter är inte på något sätt en monologdriven föreläsning utan snarare en dialog med publiken.

– Hur många föräldrar är det som kommit hit? frågar Maria.

Nästan samtliga händer i lokalen lyfts.

Under seminariet berättar Maria Ahlin att hennes eget engagemang i ämnet tog avstamp i ett intresse för frågor kring människohandel och prostitution. Hon menar att skillnaden mellan prostitution och porr egentligen inte är särskilt stor och att det finns en stark koppling mellan de båda fenomenen.

– Forskning visar att porrindustrin faktiskt spär på efterfrågan på prostitution och att sannolikheten för att man ska köpa sex ökar hos de som konsumerar porr.

Eftersom porren har förmågan att påverka ungas sexuella liv, relationer och attityder negativt så menar Maria Ahlin att vi tjänar på att prata om porrkonsumtionen främst som en hälsofråga istället för en moralfråga.

– Porrberoende är ännu inte vetenskapligt erkänt som diagnos men vi vet ju att människor drabbas av det. Porr fungerar som vilken annan drog som helst. Vi har bara ett belöningssystem. Den som regelbundet tittar på porr får dopaminpåslag och det skapas ett drogminne som kan slås på när som helst.

En viktig del i att samtala om porr, med exempelvis sina barn, tycker Maria är att inte skuld- och skambelägga. I stället för att fråga om de tittar på porr menar hon att en rimligare fråga är: "hur hanterar du porr".

– Många jag pratar med tycker att det är jobbigt att prata om det. Ett sätt att börja sätta igång samtalen kan vara att fråga vad det värsta eller roligaste de sett på nätet. Det viktiga är att man kommer igång och pratar om det mycket så att man normaliserar samtalen om porr.

Några av de faktorer som spelar in för att kunna sluta med sin porrkonsumtion är att det finns en vilja och att man börjar berätta för någon om det. Att skaffa en så kallad ”accountability-partner”, som man är ansvarig och transparent inför tog Maria Ahlin också som exempel.

Mot slutet av seminariet hade många av åhörarna tankar kring behovet av filter och vilket ansvar föräldrar, skolan och staten egentligen har. En av föräldrarna i rummet drog en parallell till regler kring alkohol:

– Där har vi ofta strikta regler för att hindra barn från att dricka, men samtidigt så kan de komma åt grov porr med bara några klick. Borde det inte finnas mer lagstiftning som förhindrar det?

Oskar Hannler

Oskar Hannler är tidigare reporter på Dagen.