Krönikor

Liselotte J Andersson: Svenskarna och tidens slut

Treenigheten är inte till för att trötta våra hjärnor, utan för att trösta våra hjärtan.

Publisert Sist oppdatert
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.

Det var mycket för Sverige under helgen som gick, VM-guld i hockey, världens största halvmara i Göteborg, Jesusmanifestation i Stockholm och i Malmö: Eurovision Song Contest. Jag satt inte klistrad framför tv:n för att följa det sistnämnda, men råkade fånga in några scener som med skämt och allvar ville presentera det gåtfulla svenska folket för övriga schlagervärlden.

En sådan beskrev svenskarnas mycket tvivlande inställning till kyrkan. Ett föräldrapar ville döpa sitt barn och var nöjda med allt, bara inte prästen nämnde Jesus. I en annan scen hade programledaren Petra Mede skrudat om till präst. Hon sammanvigde (föga förvånande) två män.

Jesu missionsbefallning som är huvudtext för den Heliga trefaldighetens dag, gällde även konungariket Sverige. Innan dessa kyrkans eviga sändningsord faller från Jesu läppar berättar evangelisten Matteus att några av lärjungarna faller ner och tillber den uppståndne, men några tvivlar.

Nog kan samma tvivel drabba nutida lärjungar när man tänker på Sverige, svenskarna och Jesu ord: Gå ut … gör alla folk till lärjungar … lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.

Var finns anknytningspunkten för det glada budskapet om syndernas förlåtelse och ett evigt liv? En liten flämtande låga som kanske kan ta sig, finns i söndagens text. Jesus talar om tidens slut. Ingen kan förneka att tiden har ett slut. Min tid och allas tid. Det svåra är att vi inte vet när. Vi har alltså inte mycket kontroll på vårt liv.

Å andra sidan är då varje dag en gåva. Tiden är inte slut! Hur ska jag förvalta denna gåva? Finns det vägvisare att följa? Om denna tid tar slut, finns det då en annan tid som tar vid?

Här rör vid oss vid mystikens gräns och väl där kan vi fundera en stund på Gud. Att två kan bli ett har vi hört, men kan tre vara en? Detta tema fokuseras den Heliga trefaldighets dag. Missionsbefallningen handlar bland annat om att döpa i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn.

Någon har sagt att Treenigheten inte är till för att trötta våra hjärnor, utan för att trösta våra hjärtan. Att tre kan vara ett låter som gemenskap och för gemenskap tycks vi vara gjorda. Nästan alla sånger i Eurovision Song Contest handlade om det. Likväl är vi rätt så ensamma när VM-festen är slut och Göteborgsvarvet är färdiglöpt.

Det är där och då orden kommer som från en annan värld, Jesu ord: Och jag är med er alla dagar intill tidens slut. Inför många svenskars stora ensamhet behöver även en tvivlande lärjunge spetsa öronen och höra orden en gång till: Gå därför ut …

Powered by Labrador CMS